Bidrag i viss utsträckning är en viktig grundtrygghet för verkligt behövande. När någon är sjuk eller ekonomin under en period, på grund av skiftande omständigheter, inte räcker till för ett värdigt liv är tanken från statens sida att kunna ge ett kompletterande tillskott.
Vi vet dock sedan tidigare att alla medborgare inte nöjer sig med de redan ekonomiskt generösa systemen.
Finns det en chans att lyckas är det lika bra att kräma ut lite till, verkar en del resonera.
Fusktrenden på socialförsäkringens område ser för närvarande dessutom inte ut att peka i rätt riktning.
I går berättade Sveriges Radio att anmälningarna för bidragsfusk just nu ökar dramatiskt.
Nära på lika många anmälningar har av Försäkringskassan gjorts hittills i år som under hela förra året totalt sett.
Ett tydligt faktum ska vara att det inte är grovt yrkeskriminella som står för den stora och dyra summan fuskbortfall, utan vanliga människor som försöker trixa till det med den rapporteringsadministration som ligger till grund för bidragstransfereringarna.
Exempelvis ska 728 av årets 1200 anmälningar gälla vård av barn, ofta förkortat VAB.
Att gå till jobbet och ändå anmäla att man har stannat hemma för vård av barn ska just vara ett vanligt försök att lyckas få sig en extraslant från det offentliga, berättar Sveriges Radio i sitt reportage.
Även barnbidrag, föräldrapenning och underhållsstöd uppges vara verktyg i bidragsfusket.
Det är möjligt att vid något tillfälle råka bocka i fel ruta på en blankett men som Försäkringskassans arbete visat finns alltså många fall av högst medvetet och strategiskt fusk.
Kontrollrutinerna har den senaste tiden skärpts och det är en uppenbar bidragande faktor till att mer nu har kommit upp till ytan. Ökningen av själva fusket som sådant behöver därmed inte vara riktigt så dramatisk som statistiken kan ge sken av. Å andra sidan kan mörkertalet av det fusk som inte avslöjas vara svårt att över huvud taget få ett klart grepp om. Eftersom alla ärenden inte följs upp kan flera, för fuskarna betraktat, framgångsrika bedrägerier göras utan att staten når kännedom om det.
Dagens situation med eskalerande summor på skattebetalarnas bekostnad kan dessutom i värsta fall ha en självförstärkande effekt på problemet. Upplever medborgare att det är enkelt att diskret fiffla med systemet och därefter enkelt komma undan är risken stor att fler individer inspireras av andras vardagliga tillvägagångssätt.
Det är en bra och viktig markering att kontroller börjat ske mer ingående, som vi sett i detta fall har det varit ett effektivt sätt att fånga upp fler vardagsbrott.
Arbetet med att komma åt bidragsfusk måste dock intensifieras ytterligare.
Vardagskriminaliteten i form av ekonomiska bedrägerier är trots allt ett både djupt omoraliskt och, sett till utbreddheten, dyrt brott. Om det får ingen tvekan råda.