Det säljs ekologiska och Krav-märkta livsmedel som aldrig förr. En ökning med 50 procent under första halvåret i år. Det visar en halvårsrapport från konsultföretaget Ekoweb. Och livsmedelsproducenterna vill öka produktionen men har svårt att få råvaror som uppfyller kraven (DN 9/9).
Vid årsskiftet var andelen ekovaror i detaljhandeln drygt fem procent. Med de nya siffrorna har den ökat till över sju. Och närmar sig andelen i det ledande ekolandet, Danmark, som har en andel på åtta procent.
”Det är främst en volymökning. Ekologiskt ökar i antalet hyllmeter i butikerna”, säger Cecilia Ryegård från Ekoweb, som gjort sammanställningen över halvårsförsäljningen i Sverige. Mer produkter säljs och nya produkter tillkommer i butikernas sortiment. Och den vanliga konsumenten kan se en ökad exponering i butikerna av dessa varor.
Förklaringen till rekordförsäljningen, enligt kedjornas egna källor, är att konsumenters intresse ökar för ekologiskt och Krav-märkt.
Konsultföretaget Ekoweb menar att försäljningsökningen är konsumentdriven och det ökande intresset för ekologiskt sker i kombination med en allmänt, ytterligare stärkt, rådande medvetenhet när det gäller livsmedel: hälsotrend, ett ökande intresse för matens ursprung och ökad betydelse av att produktionen sker utan kemiska bekämpningsmedel.
Att intresset för mat och hur den produceras blir allt viktigare har varit en trend under många år. Men trenden har varit starkare de senaste åren. Och då handlar det inte bara om ekologiskt.
Det finns ett ökat intresse att köpa svenskt. Inte minst gäller det kött. Och man är beredd att betala priset.
Hans Agné, vd för Svenska Köttföretagen, menar att både hästköttskandalen och diskussioner om antibiotikaresistenta bakterier i importerat kött har bidragit till förändringen. Till lantbrukstidningen ATL säger han (8/9): ”När handeln ställer om och alla vill göra något gott för den svenska produktionen får det en väldig effekt”.
Inte minst frågan om antibiotikaresistens är något som diskuteras inom EU. Europaparlamentarikern Fredrick Federley (C), har nu samlat 75 parlamentsledamöter från 22 av unionens länder och kräver att hälsokommissionären Andriukatis lägger fram en ny djurvälfärdsstrategi för EU när den nuvarande löper ut vid årsskiftet.
I dag är det upp till varje medlemsland att bestämma om kor och grisar har det bra. ”Det skapar en osäkerhet och gör att den inre marknaden fungerar sämre.
Vi behöver få det här på plats inte minst för att kunna arbeta mer effektivt mot hotande antibiotikaresistens som riskerar att uppkomma när djuren inte behandlas på ett bra sätt”, säger Federley i ett pressmeddelande.
Det finns mycket som kan göras. Både inom EU, handeln och bland livsmedelsproducenterna.
Sedan är det vi konsumenter som avgör vilket förtroende vi har för produkterna.
Det avgör vad vi köper.