Krönika
Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni hade en debattartikel i Dagens Nyheter på torsdagen. I den uppmanade hon de andra tre borgerliga partierna och Socialdemokraterna att återuppta förhandlingarna om en ny migrationslag.
Sabuni finner att det var nära att en uppgörelse kunde träffas. Det så kallade volymmålet, som främst M ville ha, var en av de svåra hindren för att kunna nå en uppgörelse enligt L-ledaren.
Sådana mål, som man som land själv inte helt kan påverka eftersom omvärldens skeenden inverkar, är problematiska, påpekar hon.
Samtidigt framhåller Sabuni att volymer, tak och riktmärken i praktiken funnits i svensk migrationspolitik tidigare, under borgerliga och socialdemokratiska regeringar. Bildtregeringen under Balkankrigen och Carlssonregeringens i luciabeslutet 1989.
Sabuni argumenterar för att en uppgörelse ska träffas. För att få en hållbar, avvägd lagstiftning vore det bra. Men även en rad partitaktiska argument finns. Sabuni vill inte att Miljöpartiet eller Sverigedemokraterna ska få för mycket inflytande på migrationspolitiken.
Och L vill inte att frågan ska finnas kvar över valet 2022 med att ny permanent lag inte beslutats.
Man kan fundera varför just L anstränger sig så för att få till stånd en ny migrationslag. Man kan då konstatera att L, jämte S, är det riksdagsparti som har otydligast politik på detta område. Eller ligger mellan de två kantlinjer som finns.
Den ena är den migrationsvänliga som MP, men även C och V, har. Och den andra är den migrationsrestriktiva som SD, M och KD står för, med vissa skillnader.
L har alltså att vinna på att migrationsfrågan avgörs med en ny lagstiftning. Dels minskar frågans betydelse och andra frågor kan bli mer centrala, där L förhoppningsvis har tydligare profil.
Och i sak skulle en bred uppgörelse mellan inte bara S, M och KD utan även C i sak hamna nära den position som L har i frågan.
Och för en borgerlig regering, som är Liberalernas regeringsalternativ, vore det bra om en ny lag om migrationen finns. För annars skulle det kunna bli svårt att få med M och C i samma regering med tanke på hur olika åsikter de har i ämnet.
Med sin DN-debattartikel intar Sabuni även en konstruktiv hållning. Det kan vara bra för partiets profil eftersom både M och S skyllt på varandra att en uppgörelse inte kunnat träffas.
L har en historik i att vara ett parti som överbrygger motsättningar av olika slag, främst mellan S och M. Något för Sabuni att knyta an till för att ge sitt parti bättre profil. I den mån ett parti kan få det på att vara en samarbetsingenjör.