Låga opinionssiffror kastade en skugga över Moderaternas Sverigedagar i Karlstad. Det var länge sedan partiet noterade ett så lågt stöd. ”Vi har en tuff period”, sa partiledare Anna Kinberg Batra. Det är en underdrift. Siffrorna går snart att jämföra med Moderaternas katastrofval år 2002.
Kinberg Batra är inte direkt hotad som partiledare. Moderaterna är inte ett parti som byter en ännu oprövad partiledare strax före ett val. Men utan att samla partiet bakom sig sitter hon löst efter valet nästa år. Det finns en allvarlig kritik mot henne som grundar sig främst på hennes otydliga linje. Moderaternas otydlighet gör att ingen vet kompassriktningen. År 2006 när Alliansen gick fram med arbetslinjen handlade det om så mycket mer än bara jobben. Det handlade om vilken sorts samhälle man ville se. För att Moderaterna ska sluta blöda väljare till andra partier behöver partiet en tydlig vision.
Kinberg Batra höll dock ett av sina bättre tal. I någon mening är det först nu hon har tagit på sig ledartröjan. Hon lyckades på ett trovärdigt sätt tala om Moderaternas kris. Hon fortsatte att profilera moderaterna som arbetarpartiet. ”Hela Sverige ska jobba” verkar bli partiets nya slogan.
Två mål presenterades. Ett om att minska skillnaden i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda. Det andra är att Sverige ska skapa en halv miljon nya jobb. Båda målen ska vara uppnådda 2025.
Jobben är det område där Moderaterna ännu har kvar förtroende, men det räcker inte för att lyfta partiet. Att M ännu inte har kunnat presentera mer faktisk politik på jobbområdet, ett av allt färre områden där partiet fortfarande åtnjuter ett väsentligt förtroende, är noterbart. Där krävs mer än visioner för att utnyttja partiets position.
Moderaternas politik måste handla om mer än bara jobben. Det behöves ett trovärdigt sätt att ta hand om de gamla och svaga. På det socialpolitiska området behöver man bekräfta att Moderaterna är ett ansvarstagande parti som bryr sig om medborgarna. Man måste frångå det Socialdemokratiska sättet att se på bidrag. En trygghetspolitik värd namnet är också avgörande.
För väljarna fortsätter frågan att växa i betydelse och Moderaterna har gått från att ha landets mest grundmurade förtroende till att vara ett parti i mängden. Visserligen passade Kinberg Batra på att lyfta partiets förslag för en stärkt polis. Bland annat fler poliser och högre lön så att poliserna vill jobba kvar. Det är viktiga och nödvändiga förslag för Moderaterna. Men bristen på en samhällsvision där dessa inslag är en given del var tydlig och gör att det svårt att värdera förslagen tyngd och trovärdighet.
Moderaterna behöver en berättelse om ett bättre land som går att följa och som gör att förslagen tas på allvar. Detta måste samlas i en vision, en berättelse om hur Moderaterna vill att samhället ska se ut. Nu är det främst jobbfrågan man fortfarande har stor trovärdighet i.
Kinberg Batra gjorde en god insats i Karlstad, förutsatt att det var startskottet för Moderaternas återkomst och inte dess målgång.