Framsteg är nyckelordet för den som vill förstå det moderna Sverige. Reallönerna för tjänstemän har ökat med 68 procent sedan 1970 och hushållens disponibla inkomst växer stadigt.
När de borgerliga partierna för första gången på tio år släpper egna budgetar saknas inte exempel på tigersprång som togs under Alliansens regeringstid.
Moderaternas budgetmotion lyfter fram hur Sverige har haft högst tillväxt bland jämförbara länder sedan 2006. Folkpartiet beskriver hur 300 000 kommit i arbete.
Centerpartiets konstaterar att antalet företag är 200 000 fler, medan Kristdemokraterna slår fast att andelen barn i fattiga hem har halverats.
Det finns en borgerlig oenighet i sakfrågor som nivån på a-kassan och stödet till mjölkbönderna. Partiernas väljarbas leder ibland till olika prioriteringar, men det finns en gemensam plattform och ett självförtroende grundat i att Alliansen höll ihop under två mandatperioder.
Den orangea tråden i de borgerliga budgetmotionerna är skattelättnader på jobb och företagande.
Enligt beprövat Alliansrecept – ”alla ska bidra, alla ska vinna” – lär den ekonomiska politiken inför 2018 byggas på ett sjätte jobbskatteavdrag, effektivare rabatter på ungas arbetsgivaravgifter, utbyggda rut- och rot-avdrag och sänkta kapitalkrav för aktiebolag.
Jobbskatteavdraget kommer enligt moderat pr-logik att kallas för ”första jobbet”-avdrag och landets flyttgubbar kan se framemot att bli en del av de hushållsnära tjänsterna.
Till skillnad mot S- och MP-regeringens relativa jobbmål om EU:s lägsta arbetslöshet 2020 bör Alliansen gå till val med ett tydligt sysselsättningsmål: 70 procent av befolkningen i arbetsför ålder.
Ökningen skulle innebära en förbättring med fyra och en halv procentenheter jämfört med i dag, vilket är en tuff men rimlig målsättning.
Alliansens budgetar står för mer framtidsoptimism än de rödgrönas skattechock på drygt 30 miljarder. Frågan är dock om reformerna är tillräckligt långtgående för att vidga arbetsmarknaden – och hur väljarna kommer att bemöta de borgerliga partiernas krav på fler enkla jobb, vilka bryter mot bilden av Sverige som de ständiga löne- och standardökningarnas förlovade land.
Med fem procent av den totala arbetsmarknaden har Sverige EU:s lägsta andel enkla jobb: Det står ingen som hjälper bilisterna att tanka vid bensinstationerna längs E4:an och erbjuder sig att putsa pendlarnas skor vid busstationen.
Avsaknaden av enkla tjänster ses i grunden som en framgång av S och LO, eftersom de anses symbolisera klassamhället.
Samtidigt visar prognoserna på ungefär 400 000 asylsökande under nuvarande mandatperiod.
Varannan nyanländ som deltar i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag har högst grundskoleutbildning. Den ekvationen kräver förändringar.
Alliansen måste våga gå till val med en politik som ifrågasätter gamla sanningar och låter jobben växa underifrån.