Det är nu eller aldrig för Stefan Löfven. Socialdemokraternas opinionssiffror är nere på Juholt-nivåer och regeringen visade inget politiskt ledarskap under vad Löfven i augusti beskrev som ”orons sommar”.
När alliansregeringen kom till makten 2006 inledde man reformer i ett rasande tempo. Samarbetet mellan partierna var förberett. De svåra besluten om förändringar i arbetslöshets- och sjukförsäkringar togs direkt.
S- och MP-regeringen missgynnades av fjolårets fokus på formalia. Det parlamentariska läget är dock inte huvudskälet till Löfvens fiasko. Den främsta orsaken är att det saknas en rödgrön vision om vilket land Sverige ska vara efter 2018. Om inte reformarbetet växlar upp blir resten av mandatperioden en lång förnedring.
Budgeten som finansminister Magdalena Andersson (S) lägger fram till riksdagen på måndag kommer att definiera socialdemokratin för många år framöver. Tas den emot väl av väljarna får regeringen en andra chans. Annars fördjupas krisen. Då krackelerar bilden av Socialdemokraterna som ett stabilt regeringsparti.
Stefan Löfven behöver ett momentum, en politisk framgång som kan ge syre åt hans andefattiga ledarstil. Regeringsförklaringen blev inte den vändpunkten.
Regeringens jobbpolitik består av tre delar: Framtidsinvesteringar, agendan för en aktiv näringspolitik och satsningar på matchning och kompetens. Budgeten brister i samtliga led.
”En stor bostadspolitisk satsning genomförs”, konstaterar Löfven i regeringsförklaringen. Formuleringen syftade på investeringsstödet på 3,2 miljarder kronor per år, men inte ens om regeringen håller löftet om 15 000 årliga nybyggnationer kommer man att rå på bostadsbristen.
Så sent som i fjol sågade Världsbanken de alldeles för strikta byggreglerna. Trots det vill bostadsminister Mehmet Kaplan (MP) se mer energieffektiva lägenheter än vad EU kräver och Boverket rekommenderar. Onödigt dyra produktionskostnader, och en ideologisk ovilja att ta itu med hyresregleringen, håller nere byggandet. Bostadsbristen kommer att bestå i decennier.
”En modern näringspolitik skapar jobb i hela landet”, fortsätter statsministern. Han nämner inte hur det halverade rot-avdraget slår mot småföretagandet, eller hur krisen för mjölkbönderna får fem gårdar i veckan att försvinna.
I stället utlovas ”ett nytt kunskapslyft med 50 000 nya utbildningsplatser 2016”. Två miljarder kronor avsätts de kommande åren till yrkeshögskolan. Satsningen är i praktiken en upprepning av det misslyckade kunskapslyftet 1997 till 2002. Dåvarande S-regeringen sköt till 42 miljarder på en omfattande utbyggnad av vuxenutbildningen. Miljardregnet skapade inte några extra jobb den gången. Det är inte sannolikt att Stefan Löfven lyckas bättre.