Ung, smart, förmögen. Entreprenören som började med spelutveckling i en sunkig etta och sålde bolaget för miljardbelopp är vår tids hjälte. Såväl politiker som medier låter sig inspireras av företagaren som fyller sin nyrikedom med att leva ut varenda pojkdröm.
Men ingen kunskapsekonomi klarar sig utan sin högteknologiska industri. Till skillnad från absurt värderade it-bolag har koncerner som ABB, Scania, Electrolux och Sandvik en tradition av samhällsbyggande. Storföretagen bidrar dels med spetskompetens inom produkt- och teknikutveckling, dels med spridningseffekter till det lokala näringslivet.
Politiker som vill se fler småföretag växa måste föra en politik som gynnar industrin. Den oberoende stiftelsen Entreprenörskapsforum konstaterar att när tio anställda i den högteknologiska industrin sägs upp, minskar den regionala tjänstesektorn med 30 jobb.
Sveriges 20 största multinationella företag står för 35 procent av varuexporten. Varslen på industriella flaggskepp som AstraZeneca och Ericsson utmanar bilden av Sverige som en framgångsrik kunskapsnation. Bekymret är inte att den globala konkurrensen lyfter fler länder ur fattigdom, utan att näringslivets forsknings- och utvecklingssatsningar minskar.
Läkemedelsforskning som bedrevs i Sverige förläggs till Storbritannien eller Singapore. Över en tioårsperiod har näringslivets forskningsinvesteringar sjunkit med nästan en procent av BNP. Siffran motsvarar 35 miljarder i investeringar på årsbasis. Svenskt Näringsliv beskriver problemet i rapporten Kunskapsekonomi på sluttande plan? som presenterades på ett seminarium i veckan.
Så – vad krävs? Något förenklat: Kapital och kompetens.
Statsminister Stefan Löfvens (S) satsning på en statlig industrikansler lär bli ytterligare en av S- och MP-regeringens floppar. Riktiga jobb skapas i näringslivet. Politikens uppdrag är att utarbeta attraktiva skattesystem. Slopad värnskatt och fler justeringar av bolagsskatten skulle öka konkurrenskraften.
Utgångsläget är inte nattsvart. Trots höga inkomstskatter har den svenska industrin en skaplig position i den globala konkurrensen. Jämfört med Finland, vars ekonomi påminner om en bruksort med det krisande Nokia som bygdens historiska stolthet, har Sverige kommit längre i strukturomvandlingen.
Samarbetet mellan regionala högskolor och industrin måste dock förbättras. Danmark lägger hälften så mycket pengar på forskning som Sverige, men har gått förbi oss när det gäller forskningens internationella genomslag. I P1:s Vetandets värld förklaras Danmarks framgång som kunskapsnation med det goda samarbetsklimatet mellan akademi och näringsliv (SR 12/6, 2014).
En nybliven it-miljardär är inte fler än två högpresterande doktorander. Eller som Centerpartiets Annie Lööf konstaterade på seminariet hos Svenskt Näringsliv: ”Företagande och forskning är beroende av varandra”.