När nu dimmorna börjar lätta och vi börjar skönja resultatet av höstens val kan man konstatera att våra valda politiker i första hand ser till att få en god stämning och arbetsro i riksdagen.
Kanske inte helt fel med det. Men i grunden måste det vara den politik och inriktning som väljarna gav sitt stöd för som ska avspeglas i de motioner och beslut som vi förväntar oss ska tas i kammaren.
När jag gav min liberale riksdagskandidat min röst så förväntade jag mig givetvis att den politik och idéer som presenterades i valrörelsen skulle läggas fram i kammaren. Stöd från övriga partier är i dagsläget givetvis en absolut förutsättning.
Råkar då rösterna komma från partierna i den forna alliansen, men även ifrån Sverigedemokraterna så är det bara att tacka och ta emot. Eller va då?
Nu kommer riksdagen genom DÖ i fyra år framåt vara en skyddad verkstad med garanterad god inkomst för ett stort antal mer eller mindre erfarna och aktiva politiker. Som visserligen kan producera mer eller mindre övertänkta förslag, men som de i verkligheten inte behöver riskera att få majoritet för. Och ett resultat som motsvarar vad som presenterades och utlovades under valrörelsen. För risken är uppenbar att motionen går igenom utan den rödgröna majoritetens stöd, men med stödröster från ”fel” parti!
Efter höstens val insåg man att kampanjpengarna var slut. Utfallet av ett nyval synnerligen osäkert. Partiledarbyte på gång – tid krävdes för att slicka såren.
Men ska vi därför som väljare vänta fyra år innan plåstret har gjort verkan. Och under tiden tvingas följa en beslutande församling där ledamöterna åläggs munkavle för att inte riskera få igenom ett bra förslag.
Enbart för att risken är uppenbar att stödröster kan komma från fel parti? En stödröst innebär inte automatiskt samarbete och krav på motsvarande.
Men kan i längden vara positivt för landet i sin helhet. Ett gott beslut – är ett bra beslut för landet – oavsett varifrån stödrösterna kommer ifrån.
Säg upp DÖ – som nu ligger som en våt filt över demokratin och dagens politiska vardag. Att dessutom beslutet togs av en inre cirkel i riksdagshuset och under djup sekretess gör inte saken bättre.