”Det är som ett nyårslöfte! Man sätter upp ett mål för att det ska styra prioriteringarna.”
Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) inser att regeringens jobbmål blir svårt att nå. Om Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020 måste arbetsrätten förändras och ingångslönerna sänkas. Johansson kommer inte att genomföra dessa förändringar.
Jobbskapande reformer kan ses som en målkonflikt mellan sysselsättning och fördelning.
Sänkta ingångslöner skulle minska arbetslösheten, men öka inkomstskillnaderna. Socialdemokraterna och Miljöpartiet har prioriterat fördelningspolitiken genom att höja skatterna.
Så varför ger regeringen ett löfte som inte ens Ylva Johansson verkar tro på?
Den enkla förklaringen är att man behöver ett lagom avlägset mål att sträva efter. S och MP:s syn på tillväxtens betydelse är väsensskild från varandra.
Det relativa jobbmålet – halvvägs in i nästa mandatperiod – utgör minsta gemensamma nämnare.
När Studieförbundet Näringsliv och Samhälle på tisdagen arrangerade Arbetsmarknadsdag 2015 gick expertisen hårt åt regeringens jobbpolitik. Kritiken gällde både reformer och faran med ett relativt jobbmål.
Tuffast var ekonomiprofessor Lars Calmfors som menade att det är bättre att lägga mer resurser på särskilt utsatta än på alla unga i 90-dagarsgarantin. Därutöver kritiserade han regeringen för att dölja sina beräkningar.
Kritiken är inte obefogad. Jämfört med ett faktiskt sysselsättningsmål – som preciserar den andel av befolkningen som bör ha ett jobb att gå till, Alliansens vallöfte 2014 var fem miljoner i sysselsättning – innebär det relativa jobbmålet att konkurrensen med andra EU-länder får en omotiverat stor betydelse.
Ungefär 400 000 svenskar är i dag utan arbete. Långtidsarbetslösa, som varit arbetslösa mer än sex månader, står för 30 procent. Gruppen domineras av utrikes födda och unga som hoppat av gymnasiet.
Det blir inte lättare för långtidsarbetslösa att få ett jobb om sysselsättningen i Tyskland minskar.
Tvärtom öppnar regeringens ensidiga fokus på arbetslösheten för att lyfta bort arbetslösa från den ordinarie arbetsmarknaden.
Metoden användes under Göran Perssons regeringsår då antalet förtidspensionerade ökade med 147 personer om dagen.
Risken finns att Stefan Löfven går i samma riktning om jobbmålet ser ut att misslyckas.
”Sysselsättningsmålet fokuserar på det som måste vara det centrala: Att sätta så många människor i arbete som möjligt. Hela vår ekonomi och vårt välstånd bygger på detta. Arbetslöshetsmål inbjuder till manipulationer. Man kan nedbringa den öppna arbetslösheten genom att låta människor ta del av arbetsmarknadspolitiska åtgärder”, förklarade Socialdemokraternas tidigare finansminister Erik Åsbrink valförlusten 2006 (DN 6/10, 2006).
Bättre än så kan det inte formuleras. Ställ in er på fler brutna löften.