Vill du ha jobb? Kika i offentlig sektor. När Arbetsförmedlingen listar årets bristyrken har 13 av 20 koppling till vård, skola eller omsorg.
Primärvården, tandvården, mödravården, barnavården och psykvården är helt eller delvis skattefinansierade verksamheter där många anställda drar ett tungt lass. Utmaningen förstärks av flyktingkrisen och kommer inte att bli mindre den närmaste tiden.
”De nya patienterna har mycket dålig tandhälsa. Särskilt barnen och ungdomarna”, vittnar Kalmar läns tandvårdschef Anders Nylander. Göran Stegesjö, tandvårdsdirektör i Örebro län, fortsätter: ”Tandstatusen är generellt sämre. Dessutom måste behandlingen ske via tolk.” (Dagens Samhälle 4/2016)
Nej, Sverige står inte inför en systemkollaps. Tillväxtsiffrorna är fortfarande starka, men digitaliseringen gör delar av tillväxten jobblös och den konjunkturdragande bostadsmarknaden är dopad med billiga lån. BNP per capita var i princip oförändrad under alliansregeringens tid vid makten. Arbetslösheten har sjunkit marginellt de senaste två åren trots en sysselsättningsökning med över 100 000 personer.
Regeringen har redan anslagit 1,5 miljarder kronor till landstingen som ett tillfälligt stöd för att hantera kostnadsökningarna. Totalt får kommuner och landsting nästan tio miljarder extra, pengar som fördelas efter flyktingmottagande. Enbart för ensamkommandes boende betalar Migrationsverket kommunerna ett schablonbelopp på 1 900 kronor per dygn. Nästa år beräknas summan till 20 miljarder, lågt räknat.
Migrationsverket har drygt 180 000 personer i sitt mottagningssystem. Ytterligare 70 000 till 140 000 asylsökande förväntas ta sig till Sverige under 2016, en siffra som kan jämföras med att det varje år föds runt 100 000 barn. Det räcker alltså inte med sänkta ingångslöner, som Centerpartiet föreslog på sina kommundagar, och mer villkorade socialförsäkringssystem för att klara integrationen.
Vård, skola och omsorg måste byggas ut i en takt som inte har skett sedan rekordåren. Nio av tio grundskolor har brist på lärare i naturvetenskapliga ämnen. Åtta av tio landsting har brist på specialsjuksköterskor. Behovet av erfarna förskolelärare och socialsekreterare är nästan lika stort.
Samtidigt finns ingen folklig opinion för de skattehöjningar på i snitt två kronor till 2020 som Sveriges kommuner och landsting varnar för. Alla landsting utom tre har gjort skattehöjningar de senaste fyra åren. Vid nyår höjdes skatten i fler än 60 kommuner.
Det begränsade utrymmet för fortsatta inkomstskattehöjningar kräver både en blocköverskridande skattereform och fler sysselsatta i privat sektor. ¨Vägen till jobb måste kortas”, skriver statsminister Stefan Löfven och partisekreterare Carin Jämtin (S) i en debattartikel publicerad i Aftonbladet (5/2).
Socialdemokraternas tröttkörda toppduo borde ha formulerat sig betydligt skarpare och idkat mer självkritik mot att regeringen har gjort det dyrare att anställa. Om inte fler jobb tillåts växa fram i den privata sektorn, blir finansieringen av välfärdens bristyrken en framtida omöjlighet.