Hillary Clinton är klar som Demokraternas presidentkandidat, men har fortfarande inte vunnit det amerikanska folket.
Primärvalen avslutades natten till onsdag med USA:s folkrikaste delstat Kalifornien och ytterligare fem delstater.
Kampen i Demokraterna mellan Clinton och Bernie Sanders – socialisten från Brooklyn vars framtoning påminner om en tjurig Woody Allen-karaktär, och som har tagit Occupy Wall Street-rörelsen in i partipolitiken – blev tajtare än någon hade trott.
Den europeiska politiken har kommit att inspirera den amerikanska. Primärvalsprocessen utvecklades till en kamp mellan representanter för det politiska etablissemanget och de som beskrev sig som outsiders.
Tunga republikaner som Floridas tidigare guvernör Jeb Bush och Chris Christie, före detta guvernör i New Jersey, fick aldrig styrfart i sina kampanjer.
Det samma kan sägas om Clinton, vars kampanj har framstått som toppstyrd och saknar glöd. Clinton vann Demokraternas primärval med ganska knapp marginal. Nu behöver hon övertyga ”Average Joe” om sin politiska storhet, vilket inte blir någon promenad i parken.
Clinton fladdrar i viktiga sakfrågor som frihandel. Oklarheterna i samband med attacken mot USA:s konsulat i libyska Benghazi 2012 sätter ett stort frågetecken kring hennes gärning som utrikesminister. Därtill har den politiska familjedynastin ”Clinton” blivit en belastning, inte en tillgång.
Republikanernas presidentkandidat Donald Trump är historiskt oprövad, men levererar one-liners som gjorda för att väcka starka reaktioner i sociala medier. Clinton är Trumps motsats. Hon har överlägsen politisk rutin efter åtta år som senator, men är knappast solen som valrörelsen kretsar kring.
Det enda Clinton och Trump har gemensamt är att de är lika avskydda av sina motståndare. Bara Trump har haft lägre förtroendesiffror i väljarkåren än Clinton, av samtliga kandidater. (DN 4/6).
Båda vore omöjliga som regeringschef, statsöverhuvud och överbefälhavare om deras partier kunnat enas kring en mindre polariserande kandidat.
USA:s presidentval består i praktiken 50 delstatsval. Om Clinton ska få nycklarna till Vita huset krävs två saker. 1. Hon behöver entusiasmera de unga Sanders-anhängarna. 2. Hon måste hitta ett motgift till Trumps inbrytningar bland vita arbetarklass-demokrater i rostbältet och kolgruvedistrikten.
Om Hillary Clinton har bakgrunden, egenskaperna och policyförslagen för att övertyga finanskrisens offer om sin personliga förträfflighet?
Hon må ha segrat i primärvalsslaget, men duellen mot Trumps häxbrygd av Manhattan-miljarder och Vilda västern-värderingar är långt ifrån avgjord.