Sverige står inför en skattechock. Flyktingmottagandet, sjukskrivningstalen och den ineffektiva resursanvändningen i offentlig sektor har ett pris.
De kommande fyra åren ökar kostnadstrycket så mycket att kommuner och landsting behöver höja skattesatsen med i snitt två kronor. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, beskriver det ekonomiska läget som ”allt mer besvärligt” i sin senaste ekonomirapport. Trots att konjunkturen är stark, och BNP antas växa med tre procent per år 2015 och 2016, är tillväxten inte tillräcklig. Fram till 2019 spås antalet invånare i Sverige öka med 1,3 procent på årsbasis, vilket är tre gånger mer än snittet de senaste 30 åren.
Kombinationen av fler nyanlända och många åldringar leder till stora påfrestningar i kommunerna. Utgifterna för flyktingmottagandet mer än fördubblas till 2019.
Under samma period kommer fler äldre att behöva vård och omsorg. Totalt bedöms kostnaderna växa med 270 miljarder kronor mellan 2014 och 2019.
Samtidigt befinner sig många landsting i akut kris. Enligt nya beräkningar från Konkurrensverket kostade exempelvis hyrläkare landstingen över en miljard kronor bara under 2014. ”Kostnadsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är ohållbar”, konstaterar SKL, som påpekar hur alla landsting utom tre redan har höjt skatten de senaste fyra åren.
Inte ens vård, skola och omsorg är ett svart hål som hela tiden kan fyllas med nya pengar. Flyktingkrisen, ålderskurvan, den jobblösa tillväxten och Sveriges tudelade arbetsmarknad kokar i grunden ner till frågorna: Hur mycket skatt är vi beredda att betala för att kortsiktigt försvara välfärden? Och finns det ett folkligt stöd för skattehöjningarna som krävs?
Långsiktigt kommer en human flyktingmottagning att tjäna Sverige väl. Historiskt finns ingen konflikt mellan en stor invandring och generösa skyddsnät. De skandinaviska länderna erbjuder västvärldens godaste möjligheter till social rörlighet, så länge sysselsättningen ökar och individen har gymnasieutbildning.
Arbetslinjen är grunden för en fungerande integration. SKL:s rapport visar dock att en växande befolkning inte omgående ger mer resurser att fördela. Större klasser och lärarbrist, påfrestningar i socialtjänsten och behovet av fler bostäder kommer att tvinga fram skattehöjningar och rationaliseringar i verksamheter som inte tillhör välfärdens kärna.
”Vi tror inte på skattechocker. Inte heller på syndabockar”, säger Anna Kinberg Batra i ett försök att visa ansvarstagande och statsmannaskap i Moderaternas nya kampanjfilm.
Det är troligt att oppositionsledaren och statsminister Stefan Löfven (S) inom kort presenterar en gemensam uppgörelse som omfattar både tillfälliga uppehållstillstånd och tvingande regler i flyktingmottagandet. De riktigt svåra besluten om välfärdens finansiering skickas däremot vidare till partikollegorna i kommuner och landsting.