Bestialiska halshuggningar. Unga kvinnor som säljs som sexslavar. Uppmaningar till Europas muslimer om ett heligt krig mot ”de otrogna”. Islamiska statens brott mot mänskligheten är väldokumenterade.
Drygt ett år efter att terrorsekten intog Iraks näst största stad Mosul, famlar Sveriges regering fortfarande efter en strategi. Nu vill justitieminister Morgan Johansson (S) och inrikesminister Anders Ygeman (S) utreda om det ska bli olagligt att strida för terrororganisationer utomlands (DN 17/6).
Beskedet om en utredning kommer för sent – och måste ändå förtydligas.
Häromveckan höjde Säpo siffran för hur många svenska medborgare som dött i strider för IS. Mellan 35 och 40 terrorister från Sverige beräknas ha mist livet i Syrien och Irak. Lågt räknat är det totala antalet stridande ungefär 300.
Det behövs en strängare lagstiftning mot den växande gruppen svenska jihadister. Faran med ett generellt förbud mot att strida för terrororganisationer är dock att viktiga motståndare till kalifatet jämförs med mördarna i IS.
Mellanöstern och Arabiska halvön är ett lapptäcke av folkgrupper och religiösa inriktningar. IS bygger sin mördarideologi på radikal salafism. Varje rättroende muslim bör leva som på profeten Muhammeds tid, vilket är en förklaring till varför IS inte erkänner nationalstatsgränser.
IS har flyttat fram positionerna i norra Libanon och i Libyen, medan terrorsekten kunde fördrivas från den kurdiska staden Kobane i norra Syrien. Där stoppade välutbildade soldater på marken IS framryckningar.
Organisationer som är terrorstämplade av EU – med den kurdiska gerillan PKK som det mest kända exemplet – befinner sig alltså på samma sida som den USA-ledda koalition som motvilligt bekämpar IS.
PKK:s systerorganisation PYD i syriska Kurdistan är en av parterna och svenska kurder har anslutit till dess väpnande styrkor. Det är rätt av Sveriges regering att kriminalisera stridshandlingar för IS, men det får inte ske genom att likställa terroristerna och deras motståndare.