LIBERAL ASPEKT
Specialkost är det nya normala. Från en efterfrågan på laktos- eller glutenfria alternativ som varit låg och framförallt baserad på födoämnesallergi till att varje servering i dag erbjuder ett flertal olika alternativ anpassade till olika preferenser. Butikernas hyllor med gluten- och laktosfritt blir större för varje år och skolbespisningarna kämpar för att leva upp till familjernas krav på födoämnesanpassningar. Så mycket som var femte skolmåltid innehåller numera specialkost. Det är på många sätt en orimlig utveckling. Inte minst eftersom de nya kraven medför drastiskt ökade kostnader för samhället såväl som negativa hälsoeffekter.
Att personer som har en medicinskt dokumenterad födoämnesallergi inte exkluderas är en sak. Men många som hävdar att de är överkänsliga är de facto inte alls det. I en fördjupningsartikel om glutenintolerans i SvD säger Jonas F Ludvigsson, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på Karolinska institutet, att bara omkring en procent av den svenska befolkningen beräknas vara drabbade av celiaki och alltså inte tål proteinet gluten som finns i vete, råg och korn. De flesta som avfärdar gluten har enligt Ludvigsson troligtvis känslig tarm och reagerar på annat som finns i bröd (SvD 17/7).
Att säga nej till gluten har blivit vanligt efter att det runt millennieskiftet började spridas påståenden om att glutenfritt är hälsosamt. Så är det inte. Tvärtom visade en forskningsrapport häromåret att friska människor som utesluter gluten riskerar en rad bristsjukdomar.
Även laktosintolerans och mjölkproteinallergi har kommit att bli en modefluga. Enligt sjukvården lider cirka 0,5-1 procent av alla barn och 0,1 procent av de vuxna i Sverige av mjölkproteinallergi. När det kommer till laktosintolerans förekommer det i princip inte hos små barn och bara omkring 4-10 procent av de vuxna i vårt land saknar enzymet laktas som bryter ned laktos. Ändå blir det allt vanligare att havremjölk - egentligen havre och vatten - som saknar många av de nyttiga egenskaper mjölk har, är det enda som erbjuds till kaffet.
Enskilda är naturligtvis fria att göda företag som Oatly och Finax så mycket de vill. Samhället bör dock inte hjälpa till att underblåsa ovetenskapliga trender som att gluten- och laktosfritt skulle vara nyttigare eller kasta bort pengar helt i onödan. Det är på tiden att vi börjar ifrågasätta de omfattande kraven på dyr specialmat och att Livsmedelsverket gör en insats för att sticka hål på de myter som omger nyttiga och för de flesta viktiga födoämnen som komjölk och gluten.