Våld i olika former är helt oacceptabelt, oavsett om det sker i form av krigshandlingar, på gator och torg, i hemmet eller på idrottsarenor.
Nästan alla är medvetna om detta och delar uppfattningen, men ändå breder våldet ut sig alltmer och blir dessutom råare. Det finns många teorier om orsakerna, men en är den allmänna attityden i samhället. En annan är alkoholen, som enligt polisen ofta finns med i bilden vid våld och misshandel.
Jag nämnde här ovan idrottsarenor och tänker då närmast på ishockeyn. Vilka signaler ger det till barn och ungdomar när en del matcher urartar till mer slagsmål än spel?
Ett färskt exempel är den gotländska NHL-spelaren Johan Larsson i Buffalo, som i förra veckan slängde handskarna vid ett slagsmål under match mot Boston Bruins. Något som sedan publicerades med bilder och webbfilm där det dessutom syns att domarna ingriper först efter ett tag och publiken vrålar av upphetsning. Glamourisering av slagsmålen verkar vara viktigare än matcherna.
Det som då sker på isen skulle utanför rinken många gånger leda till direkta fängelsestraff under rubriken misshandel.
Eller när tränarna uttrycker ”kriga och krossa motståndarna med aggressivt spel” kan man undra vad som egentligen avses. De flesta uppfattar det nog som en uppmaning till spel i regelbokens gränsland. Vet att det är en sliten klyscha, men den tål att upprepas: Här handlar det verkligen om attityder.