KRÖNIKA
Nordicom vid Göteborgs universitet har sedan 1979 studerat våra medievanor. Det är den äldsta studien i världen inom detta område. Varje år, i slutet av maj, redovisar de sin senaste analys i rapporten Mediebarometern.
När den första undersökningen gjordes för 42 år sedan fanns det tre radiokanaler, P1, P2 och P3. Lokalradion hade några så kallade fönster i P3. Det fanns två tv-kanaler, TV1 och TV2. Och så fanns det förstås tidningar i alla dess former. Och böcker.
I dag ser det annorlunda ut. Går knappt att mäta hur många tv- och radiostationer som finns. Det är poddar och strömningstjänster där tablåer mer eller mindre har spelat ut sin roll. Tidningar finns kvar liksom böcker. Men pappret har fått konkurrens av det digitala. Allt flera läser tidningen och boken i sin dator och eller i sin smarta telefon eller på annat digitalt sätt. Dataspel definieras som en form av medier. Och så har vi förstås alla sociala nätverk, som Facebook, Instagram och Snapchat. Och Spotify eller någon annan tjänst för att lyssna på musik.
Rapporten på 120 sidor analyserar det som hände i medieväg under 2020. För mig som alltid jobbat inom media är det nästan julafton när den dyker upp.
Det är mycket som sticker ut. Och under förra året handlar det framför allt om en sak: mediekonsumtionen ökade med en timme, från sex timmars lyssnande, läsande, spelande eller tittande, till sju timmar.
Aldrig tidigare i undersökningens historia har ökningen varit så stor från ett år till ett annat. Normalt ökar medievanorna väldigt långsamt över tid. En timme är i detta sammanhang enormt mycket.
Anledningen är förstås pandemin. Vi har hållit oss hemma. Och det speglas i dessa siffror.
Nordicoms undersökning visar att vi ägnat två och en halv timme på ljudmedier, strömmad musik och radio. Lika mycket tid på rörlig bild, tv, strömningstjänster och YouTube.
En timme ägnades åt textbaserade medier som tidningar, böcker och tidskrifter. Det är lika mycket som vi lägger på sociala nätverkstjänster typ Facebook.
2020 ägnades papperstidningsläsarna i åldern 9 till 85 år i snitt 33 minuter per dag åt morgontidningen. Den digitala morgontidningen lästes i snitt i 23 minuter.
Noterbart är att den grupp som var den mest medievänliga hittar vi bland 15- till 24-åringar. De konsumerade nio timmar om dagen.
Viljan att betala för nyheter ökade också under 2020. 49 procent av de svenska hushållen hade tillgång till en prenumererad dagstidning, på papper eller digitalt. En ökning med tre procent från 2019. Den stora tillväxten skedde digitalt.
Allt äldre börjar ta del av digitala medier visar rapporten. Det gör att skillnaden mellan yngre och äldre minskar något. 82 procent av de som är 65-85 år har tillgång till smarta telefoner. I övriga ålderspann är siffran 97 till 99 procent.
6 018 personer intervjuades i undersökningen.