KRÖNIKA
Aldrig har det varit viktigare än nu att ifrågasätta den information som sprids, vilket kan vara extra svårt i krigstider. Båda sidor vill få ut information om sig själva där de framställer motparten i kriget som banditen, och sig själva som de goda.
Mycket av den information som kommer ut sprids via sociala medier. Och där kan obekräftade uppgifter snabbt bli en sanning för dem som inte väljer att visa skepticism mot det som sprids. ”Fake news”, eller fejkade nyheter, sprids som aldrig förr.
Själv förhåller jag mig oerhört kritisk till allt där en trovärdig källa inte anges. Och då är traditionella medier mest pålitliga.
De medier som har en ansvarig utgivare har ett uppdrag i grunden att inte förmedla uppgifter som inte bekräftats från flera säkra källor. Det är självklara journalistiska principer. Men i krigstider kan uppgifter som inte kommer från säker källa halka in i traditionella medier. Oftast följs sådana nyheter dock upp ganska snabbt för att få en bekräftelse, eller dementeras.
Thomas Nygren, historiker och forskare om källkritik vid Uppsala Universitet, säger i en intervju i Expressen (23/10): ”Krig och konflikter har en förmåga att få oss att överge källkritiska principer. När det är krig och laddat innehåll så blir vi emotionellt engagerade. Då tänker vi inte efter lika mycket. När samma typ av innehåll upprepas har vi en förmåga att ta det vi ser återkommande som sanningen.”
Källkritik är egentligen det enda medlet mot påhittade nyheter. Var noggrann innan du delar en nyhet. Och rätta dig själv om du gjort ett misstag. Annars har den som spred budskapet nått sitt mål.
Uttrycket ”Fake news” dök upp i samband med det amerikanska presidentvalet 2016. Donald Trump använde orden ofta, och viftade bort även självklara sanna nyheter som påhittade.
Enligt källan internetkunskap.se gjorde den digitala publicisten Buzzfeed en undersökning efter presidentvalet 2016, som pekade på att fejkade nyheter fick större engagemang på Facebook än de nyheter som ansågs vara trovärdiga.
Det finns dock lite hopp. Enligt undersökningen ”Svenskarna och internet”, som publicerades tidigare i år är det knappt några svenskar som tror att all information på internet är pålitlig. Men ungefär hälften tror ändå att merparten av det som skrivs är sant.
Internet har dock gjort att det är enklare att kontrollera om nyheter är sanna eller falska. Det går själv att söka efter källan ganska smidigt. Det var betydligt svårare före 1 januari 1983, som beskrivs som det datum då internet, eller world wide web, såg dagens ljus för allmänheten.