Egendomligt nog tycks filmen torgföra Sveriges Television (SVT) som något av en kommunikationsavdelning för staten, i försvaret mot illasinnade utländska versioner av svenska nyheter. Att försvara Sverigebilden kan väl ändå inte vara ett journalistiskt uppdrag?
"Saklig journalistik har aldrig varit viktigare" avslutar SVT sin demagogiska dystopi.
Så sant. Men det är ju allt fler som inte alls upplever SVT som speciellt sakligt, att företaget alltför ofta härbärgerar en journalistik med egen ideologisk agenda. SVT har tappat mycket av det förtroende man hade hos allmänheten. Och förtroendet är mycket lägre bland väljare som står till höger än bland väljare som står till vänster.
Från 1 januari i år finansieras statligt sanktionerad public service inte längre med licensintäkter, utan med en så kallad public service-avgift. En obligatorisk skatt. Det är en gåta för mig att de borgerliga partierna inför denna reform inte krävde en ordentlig genomlysning av SVT och SR. Hur oberoende är de egentligen?
Jag tror det hade tjänat även SVT och företagets förtroende om så hade skett. Så skedde i Storbritannien för drygt 10 år sedan, vilket ledde till viss självrannsakan inom BBC, som tjänat företaget väl sedan dess.
SVT är för övrigt i detta nu föremål för en medial debatt där företagets representanter tycks mer sinnade att värna det egna företaget än sanning och god journalistik.
Magasinet Filter publicerade nyligen en artikel som vållade stor uppmärksamhet.Tidigare så kallade apatiska flyktingbarnen Anahit och Nermin har vuxit upp och berättade om hur deras föräldrar tvingat dem att svälta och spela apatiska, för att ge familjen en chans till uppehållstillstånd.
Detta orsakade en debatt om ett reportage i SVT:s Uppdrag granskning år 2006, som kom att få stor betydelse. Reportaget tog heder och ära av den statliga utredaren Marie Hessle och hävdade med emfas att det inte förekom någon simulerad apati bland flyktingbarn. SVT:s ansvariga utgivare har nu, tretton år senare, valt att förbehållslöst backa upp reportaget. Hittills. Vi får se hur det går nu när Peter Santesson, opinionschef på analysföretaget Demoskop, gått till källorna och i Dagens Samhälle avslöjat hur Uppdrag gransknings reporter bortsett från och förtigit information som inte passade hans berättelse, när det gällde journalerna för sex svenska flyktingbarn som tycktes piggna till när de kom att vårdas i Norge och skildes från föräldrarnas kontroll.