Så är också fallet när det gäller företaget Smögenlax Aquaculture, som väntar på besked från Mark- och miljööverdomstolen. Om företagets satsning på laxodling i Kungshamn i Bohuslän blir stoppad även där planerar företaget att i stället satsa utomlands.
I april fick företaget först nej från mark- och miljödomstolen, med motiveringen att avloppsvattnet från laxodlingen skulle försämra miljön i vattnet utanför Kungshamn och Smögen. Detta trots att företaget beräknar att den särskilda anläggningen, som tar tillvara restprodukter och bland annat producerar energi, renar avloppsvattnet till 95 procent från fosfor och kväve. Självfallet kan de utsläppen som till slut når havet ändå vara mer omfattande än vad som är rimligt, men det intressanta är vem som bestämmer var gränsen går.
I domen hänvisas bland annat till att den så kallade miljökvalitetsnormen i vattnet ska ha god status senast 2027. Det är säkerligen ett välgrundat myndighetsmål, men det är icke desto mindre ett godtyckligt beslut. Hade laxodlingen fått tillstånd om målet i stället hade flyttats två år framåt?
Nu kan konsekvenserna av miljömålet för ett specifikt område i stället bli att laxodlingen flyttas utomlands, där miljölagarna inte sätter lika strikta gränser. Då försvinner också arbetstillfällen och en industri som annars skulle finna sin plats utanför de stora stråken i landet. Samma sak skulle även kunna gälla i andra kuststäder, som Visby och Västervik, samt i städerna kring Vänern och Vättern – Karlstad, Lidköping och Jönköping. Fiskodlingar lär överlag bli ett mer populärt alternativ för att stoppa utfiskning av haven.
De utsläpp som kan besparas vattnen utanför Kungshamn och Smögen riskerar i stället att leda till en större belastning på klimatet som helhet, eftersom skadan kan väntas bli större i ett annat land dit laxodlingen kan flyttas.
Till detta kommer andra problem med djurvälfärd som exempelvis finns med den norskodlade laxen. Där är bland annat laxlusen ett stort problem. Men om etablering av svenska odlingar får nej i miljödomstolar, trots relativt liten miljöbelastning, lär norskodlad lax fortsatt vara dominerande på den svenska marknaden. Om odlingar i stället kan etableras i Sverige, kan den norskodlade laxen ersättas.
För att kunna göra det behövs mer flexibilitet och ett helhetsgrepp när det gäller våra svenska miljömål. Självklart ska lokala miljöer värnas, men fler värden för både det lokala näringslivet och planetens klimat behöver också tas med i avvägningen. Fallet med Smögenlax Aquaculture är ett tydligt exempel på hur lokala miljömål leder till ett tunnelseende i bedömningen som riskerar att drabba både orten och klimatet.
Om importerade smutsigare varor kan ersättas med något som tillverkats under svenska stränga miljöregler blir det en total vinst för miljön. Att våra miljömål sätter stopp för det är orimligt.