LIBERAL JULSERIE
DEL 6 av 7
NÀr valÄret inleds Àr pandemin pÄ allas lÀppar. Det Àr rimligt. PÄ kort sikt mÄste politiken möta och avhjÀlpa coronavirusets framfart. PÄ lÀngre sikt avgör dock den ekonomiska politiken vilken förÀndring partierna kan skapa.
Under pandemin har Magdalena Andersson (S) i sin roll som finansminister upprepat att den ekonomiska Ă„terhĂ€mtningen ska bygga pĂ„ investeringar, vara grön â och statlig. "Vi ska inte upprepa misstagen efter finanskrisen genom att strama Ă„t för tidigt", sa hon till SVT (26/8).
Hon kan ha tÀnkt rÀtt. Sveriges BNP vÀxte under 2021 med över 4 procent. SkatteintÀkterna ökar nÀr fler jobbar och handlar nÄgorlunda vanligt. FÀrre krispaket sÀnker statens lÄnebehov.
Men i Ă„r och 2023 klingar BNP-tillvĂ€xten av, enligt RiksgĂ€lden. ĂndĂ„ vĂ€ntas statsskulden sjunka med drygt 200 miljarder kronor om tvĂ„ Ă„r.
Ekonomisk politik mÄste förebygga annat Àn smittspridning och konkurser. BNP-tillvÀxten Àr just kring EU-snittet, i nivÄ med Tjeckien, Bulgarien och Slovakien. Professor Lars Calmfors sa i vÄras (SvD 19/5) att skattehöjningar eller budgetÄtstramningar krÀvs för att sÀnka skulden och lyfta ekonomin. Vad vÀlja?
I boken "Austerity" frÄn förra Äret samlar tre Harvardekonomer Ärtionden av egen forskning om budgetpolitik. Med data frÄn nÀra 200 Ätstramningspaket frÄn 16 OECD-lÀnder som Sverige, Danmark, Finland och Tyskland för Ären 1978-2014 tecknas ett tydligt mönster.
Att sĂ€nka skulden med 1 procent av BNP genom skattehöjningar Ă€r dĂ„lig politik som ger âdjupa och utdragna recessionerâ. TvĂ„ Ă„r efter höjningarna föll BNP i snitt med 1 till 2 procent. Fyra Ă„r senare var den mellan 1,5 och 2,5 procent lĂ€gre.
Samma skuldminskning via lĂ€gre offentliga utgifter har dock en âvĂ€ldigt mild recessionĂ€r effektâ. Efter tvĂ„ Ă„r Ă€r BNP mellan 0 och 0,5 procent lĂ€gre. Ă r tre Ă€r ekonomin Ă„ter dĂ€r den var före Ă„tstramningarna.
Politik Àr psykologi. LÀgre statliga utgifter ger att fÀrre kronor mÄste in till statskassan. NÀr folk förvÀntar sig en lÀgre skattebörda arbetar och konsumerar de lite mer, och dÄ vÀxer ekonomin. Samma logik gÀller företag. Skattehöjningar sÀnker deras investeringar med över fyra procent pÄ lika mÄnga Är, medan de stiger inom tvÄ Är efter att staten kapar utgifter.
S ogillar en mindre stat. UtifrĂ„n partiets positionering som vĂ€lfĂ€rdens garant kan det framstĂ„ som strategiskt haveri att förorda fĂ€rre offentliga Ă„taganden. Men enligt boken straffas utgiftsminskande regeringar inte av vĂ€ljarna. Mellan 1994 och 2000 drog Sverige Ă„t svĂ„ngremmen hĂ„rdare Ă€n mĂ„nga lĂ€nder. ĂndĂ„ omvaldes S tvĂ„ gĂ„nger.
Under eurokrisen ska Jean-Claude Juncker, dĂ„ Luxemburgs premiĂ€rminister, ha sagt "vi alla vet vad som behövs göras, men vi vet inte hur vi ska bli omvalda efter vi har gjort detâ. I boken visar dock forskarna att ju större utgiftssĂ€nkningar, desto fĂ€rre regeringsbyten sker. Att bli omvald pĂ„ skattehöjarpolitik Ă€r svĂ„rare.
Allt detta â statens utgifter och skatter, investeringar och nĂ€ringslivets roll â borde statsminister Magdalena Andersson tala mer om Ă€n vad hon gör i dag. Det avgör hur Sveriges ekonomiska Ă„terhĂ€mtning gĂ„r, med direkt bĂ€ring pĂ„ hennes partis ambitioner att behĂ„lla makten nĂ€r Sverige snart gĂ„r till val.