Krönika
Alla hoppas att coronasmittan snart ska försvinna. Överallt i världen letar alla efter vändpunkten när antalet nysmittade ska nå en topp för att sedan sjunka.
I Sverige, i alla fall i huvudstaden, verkar antalet nya fall inte öka. Men betänk då att orsaken är att många större arbetsplatser är stängda, många arbetar hemifrån, att man försöker hålla två meters lucka till varandra, folksamlingar undviks och massor med förkylningar stannar hemma. Likaså 1,5 miljon i riskgruppen över 70. Färre besöker kaféer och restauranger, affärer och museerna är stängda. Bussar, tunnelbanan, tåg och flyg går på sparlåga. Detta hindrar smittspridningen.
Många politiker och ekonomer verkar agera utifrån att snart ska världen återuppstå. Men med nuvarande nysmittning med bortåt 500 personer per dag kommer vid slutet av maj bara drygt 20 000 till ha immunitet. Detta fåtal kan då leva ett normalt liv men inte kompensera efterfrågan från 8 miljoner andra. I alla andra länder, även i hårt drabbade Sydeuropa och i New York, kommer också bara en liten minoritet vara immuna. Därför kommer gränserna att vara stängda, flygen stå på marken. Inga turister kommer utifrån hit och vi tvingas vara kvar här hemma. Besöksnäringen måste tänka om radikalt.
Siffrorna blir gynnsammare (30 000) om man antar att ytterligare 50 procent får sjukdomen utan symptom. Dessa siffror gäller dock om dagens hårda regler för vårt liv fortsätter.
Problemen kommer därför att vara kvar länge, sannolikt tills vi om ett år fått ett vaccin. Norge framhävs nu som ett land som klarat av smittan och som nu ska öppnas. Det stora man gör är att om några veckor öppna förskolan och lågstadiet. Något som Sverige har haft öppet hela tiden. Gränserna ska dock fortfarande vara stängda.
Därför kommer ekonomin att behöva stöttas. Det gäller framför allt de delar som tar mest stryk. Många företag går ej att rädda. Stödet måste pågå längre än två månader och därför vara rimligt pricksäkert. Det håller därför inte med jättepaket för enbart månaderna april och maj. Att sänka arbetsgivaravgifterna för alla företag är ineffektivt och dyrt. Varför ska till exempel livsmedelshandeln, apoteken och e-handeln få sin lönsamhet tredubblad på grund av att hotell och restauranger har kris? Ett riktat stöd mot de branscher som får problem är billigare och kan förlängas under längre tid.
På samma sätt med hyresstödet för affärer. Börskurserna har rasat för nästan alla branscher. Men varför då gynna fastighetsbolag vars börskurser ökat med nära 40 procent på tre år?
Roland Spånt, fil dr nationalekonom