På gårdagens presskonferensen efter mötet i regionstyrelsen var några personer närvarande. Politikerna Jesper Skalberg Karlsson (M) och Filip Reinhag (S) tillsammans med några journalister. Men åtminstone de delar av presskonferensen som rörde coronaåtgärder kunde man också följa via nätet (helagotland.se).
Det är naturligtvis bra när båda dessa möjligheter erbjuds, men i coronatider flyttas alltmer av mänsklig kommunikation över i olika fjärrlösningar, för att undvika "onödiga" resor och olika tillfällen till smittspridning på väg till och under fysiska möten. Det blir alltmer av distansarbete, både för elever och yrkesverksamma. Möten ställs in eller genomförs på elektronisk väg. Telefon, mejl och kanske till och med video får ersätta verkliga möten ansikte mot ansikte. Det känns kanske torftigt, men det är åtminstone någon form av kommunikation, till skillnad från alla de publika evenemang som man nu helt tvingas ställa in. Eller genomföra utan publik
Somliga tror att alla dessa möten och allt arbete som nu sker på distans kan kickstarta en utveckling som länge förutspåtts och aldrig realiserats. Att vi äntligen ska gå in i en tid där geografi spelar mindre roll för våra professionella liv. På så sätt skulle coronaviruset kunna lämna ett permanent avtryck på hur vi lever och arbetar. Vilket skulle kunna vara till gagn, bland annat för glesbygden och för miljön.
Personligen tror jag inte att detta blir följden. Samtidigt som vi påminns om och tvingas nyttja alternativ till fysiska möten, så påminns vi också om dessa alternativs begränsningar. Och under denna tid av påtvingat häckande framför olika skärmar och kommunikationsutrustning så byggs det nog också upp ett uppdämt behov av social interaktion.
Alla typer av möten och utbildning lämpar sig inte heller för de elektroniska distansalternativen. Distansutbildning lämpar sig exempelvis inte för ämnen som är sammansatta och komplicerade och heller inte för att utveckla färdigheter där man är en del av en process i samverkan med andra. Och alltmer av yrkeslivet bygger väl också på sådana processer. De blir allt färre som kan gå in i sitt eget kontorsrum, stänga dörren och tillbringa större delen av arbetsveckan i sin egen lilla värld. Om något så tror jag att det blir en rekyl efter coronaviruset slutat vara ett akut hot, då många med glädje återgår till att faktiskt träffa de människor som de under en tid har undvikit.