Det är ingen tvekan om att det föreligger en märklig obalans i regeringens infrastrukturplan. En procent av medlen i planen avsätts till sjöfarten. Samtidigt som man satsar resterande 99 procenten på vägar och järnvägstrafik. Och så har det varit sedan många år tillbaka. Oavsett vilken politisk färg som suttit vid de ekonomiska köttgrytorna.
Läser man SOU:s (Svensk Offentlig Utredning 2004:76) redovisning så betalar den minimala svenska inrikessjöfarten 96 procent av sina samhällskostnader. Samtidigt som lastbilen står för 60 procent och järnvägen 24 procent. Märkligt i ett land som har en så lång sammanhängande kuststräcka. Som till och med president Ronald Reagan en gång lär ha blivit imponerad av i samband med frågan om varför Sverige var så dålig på att hålla reda på eventuellt inkräktande ubåtar. Allt enligt uppgifter nyligen från forne statsministern Ingvar Carlsson.
Det saknas ett helhetsgrepp, när inte närsjöfarten tas med som aktör för att avlasta den hårt ansträngda landinfrastrukturen menar Erik Zetterlund som är vd för Oxelösunds hamn. Trots att sjöfart är miljövänlig, underhållsfri, helt utan köer, kostnadseffektiv och har en obegränsad kapacitet. Han menar att om vi får en mer rättvis fördelning mellan transportslagen öppnas en enorm outnyttjad potential.
Men frågar sig vän av ordning; är det inte hyperrationellt detta med leverans dörr till dörr? Utan krav på omlastning i hamnarna. Ja vi här på Gotland vet att det för oss är den enda lösningen. Men kan det sägas vara ekonomiskt klokt och miljövänligt att dra monteringsfärdiga hus på E4:an från Norrbotten till Skåne? Samtidigt som vi har norra Europas modernaste isbrytarflotta som i brist på sysselsättning ibland skickas till Barents hav för forskningsuppdrag när de inte avkrävs assistans till andra länders sjötransporter i Östersjön och Bottenhavet.
Sjötransportörerna nere i EU:s kust- och flodländer skakar på huvudet av förvåning över svenskarnas beteende.
Sjötransporter kostar samhället minst och bränner minst bränsle per tonnagekilometer. Är det inte dags att nu jämka på kostnadsfördelningen mellan transportslagen?
Till skillnad från lastbilstrafiken och tågen avkrävs sjöfarten alla sina infrastrukturkostnader. Men regering efter regering blundar för att vi har goda hamnar i anslutning till gratis och underhållsfria sjöleder.
Om man bortser från statens kostnader för att hålla ordning på de röda och de gröna ruskprickarna. Tyvärr finns de även sådana på land. Och då ibland i beslutande positioner.