LIBERAL KOMMENTAR
När Johan August Gripenstedt insjuknade i nervfrossa 1874 hade den mångåriga finansministern insett att hans frihandelspolitik inte stod emot sin tids särintressen. I den läsvärda biografin 100 år av tillväxt (Timbro) konstaterar Per T Ohlsson att bokens liberala huvudperson dog ”bitter och bruten”.
Den ekonomiska lågkonjunkturen drabbade jordbruket, trätobröderna i Lantmannapartiet flyttade fram positionerna och tullstriden 1887 gav en protektionistisk majoritet i riksdagen. Nationalismens vindar tilltog och grunden för bonde- och arbetarrörelsernas politiska kohandel började läggas.
Sverige gick mot ett sekel av konsekventa skattehöjningar.
De första decennierna av 1900-talet skedde förändringarna gradvis, för att accelerera efter andra världskriget. Mellan 1950 och 1990 ökade skatteintäkterna som andel av BNP från 20 till över 50 procent. Någonstans i samband med strukturkrisen och den offentliga sektorns expansion på 1970-talet passerades gränsen för en rimlig inkomstbeskattning.
Finansminister Anders Borg (M) tjänsterum i regeringskansliet sägs vara utsmyckat med ett porträtt av Gripenstedt. Och när Institutet för näringslivsforskning genomför en historisk kartläggning av skattesystemet blir tråden mellan de båda initialerna JAG och AB väsentlig.
Institutet för näringslivsforskning visar hur tillfälliga skattehöjningar tenderar att bli permanenta: Värnskatten från den socialdemokratiska budgetsaneringen 1995 är ett känt exempel. Alliansens stora bedrift – insatsen som Borg i dag tvingas klä med orden ”krona för krona”, eftersom misskötta välfärdsföretag har styrt debatten åt vänster – är att regeringen har lyckats vända 100 år av skattehöjningar.
Samtidigt har fem jobbskatteavdrag inte förändrat att Sveriges skatter premierar ägande framför arbete. Medan varannan arbetstimme för vanliga löntagare går till det offentliga, förblir villkoren för passivt ägande förmånliga. Sedan Alliansen 2007 tog bort förmögenhetsskatten, och 2008 ersatte fastighetsskatten med en lägre avgift, har obalansen förstärkts ytterligare.
I kombination med att bolagsskatten justerades från 26 till 22 procent, vilket gör Sveriges bolagsskatt lägre än EU:s genomsnitt, är skattenivåerna på väg att bli riktigt bekväma för finansspekulanter, fastighetsägare och familjearvingar. Däremot ökar inkomstklyftorna och med ett skattetryck på strax över 44 procent av BNP förblir lönearbete hårdbeskattat.
Gripenstedt bidrog till att bryta upp 1800-talets klassamhälle genom att motarbeta adelns privilegier och stå upp för arbetets värde. Den som vill göra Sverige mer jämlikt bör följa hans exempel: Håll gränserna öppna, anpassa infrastrukturen efter arbetsmarknaden och låt normalinkomsttagare få behålla mer av lönen. Fattas bara ett parti som vågar driva frågorna.