4:e industriella revolutionen

Smart industri. Digitalisering, hållbarhet, kunskapslyft och testbädd ingår i näringsminister Mikael Dambergs strategi för en fjärde industriell revolution.

Smart industri. Digitalisering, hållbarhet, kunskapslyft och testbädd ingår i näringsminister Mikael Dambergs strategi för en fjärde industriell revolution.

Foto: Maja Suslin/TT

Politik2016-03-07 05:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

När dåvarande statsministern Fredrik Reinfeldt (M) för några år sedan i Davos yttrade att industrin i Sverige ”is basically gone” hade han helt fel.

Den Socialdemokratiskt ledda regeringen med näringsminister Mikael Damberg (S) har jobbat fram en industriell utvecklingsstrategi för smart industri. Dagens industri är inte som gårdagens. I dagens industri ingår en lång rad tjänsteföretag, som är en förutsättningen för den industriella utvecklingen och produktionen.

I regeringens och näringsminister Mikael Dambergs utvecklingsstrategi finns fyra fokusområden. Det första handlar om att industrin ska utnyttja digitaliseringens alla fördelar för att utveckla och underlätta industriproduktionen.

Digitaliseringen gör det möjligt att använda digital teknik för att inte bara producera enklare och mer, utan också när det gäller innovationer och allt som rör driften av industriföretag.

Det är viktigt att inte bara de jättestora koncernerna anammar digitaliseringen och drar nytta av dess möjligheter, utan att också att de medelstora och små företagen får kunskap och ekonomiska möjligheter att använda digitaliseringen i sin produktion.

Det andra fokusområdet handlar om kraven på hållbar produktion. Mindre utsläpp, bort med giftiga ämnen, högre energi- och resurseffektivitet, återanvändning och högre miljöprestanda.

Mikael Damberg använder uttrycket cirkulär ekonomi, vilket innebär att vill man nå riktigt hållbar produktion, så ska det avfall som kommer ut kunna användas som råvara i den egna eller andras produktion. Svensk industri kan göra ännu mycket mer för bättre energieffektivitet.

Det tredje fokusområdet handlar ett kunskapslyft inom industrin. Hela samhällets utbildningssystem måste på alla nivåer fokusera på industrins behov av kompetensförsörjning. Det gäller att öka intresset för naturvetenskap och teknik. En sådan viktig sak som Fenomenalen på Gotland påverkar ungas intresse för naturvetenskap och teknik.

I dessa spartider är det en viktig investering att ha Fenomenalen kvar. Kunskapslyftet handlar om den återkommande frågan om att förbättra matchningen till industrins arbetskraftsbehov och att förbättra möjligheterna till det livslånga lärandet.

Det fjärde fokusområdet är det Mikael Damberg kallar Testbädd Sverige. Vi har Science Park Gotland, som gör att många studenter från Campus Gotland kan testa sina idéer att starta företag, kanske främst inom dataspelsbranschen. Vi har Gotland Ring där många bilföretag testar sina bilar i olika avseenden. Ett samarbete mellan Campus Gotland och Grönt Centrum på Lövsta skulle kunna utveckla ett testbäddsställe för utveckling av öns livsmedel till inte bara färdig mat, utan allt som går att få ut ur det som odlas. Mediciner, parfymer, bränslen och Blue economy-tänkandet.

Den svenska industrin är stark och exportinriktad. Genom strategin om smart industri och den fjärde industriella revolutionen kan den utvecklas ännu mer och ge ännu många fler industrijobb.

Mikael Dambergs industristrategi är ett exempel på modernt tänkande i de viktiga näringslivsfrågorna.