Alkoholdebatten brådskar
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Det är för att bromsa den utvecklingen som regeringens alkoholinförselutredare Kent Härstedt vill se en radikal sänkning av spritskatten. Problemet med det är bara att det knappast blir mindre kling i glasen av det, bara mera klirr i statskassan. Ökningen av drickandet är ju svårt att rå på genom att styra över konsumtionen från importerad billig sprit till billig sprit från Systembolaget. I Finland, som för ett år sedan sänkte alkoholskatterna av samma anledning, har följden blivit ökad konsumtion och mera fylleri.
Mer våldsbrott
En rapport från Brottsförebyggande rådet förra året gör gällande att våldsbrottsligheten stiger med sju procent för varje liter den genomsnittliga alkoholkonsumtionen ökar. Det är alltså att göra det för enkelt för sig att välkomna den traditionella restriktiva alkoholpolitikens sammanbrott som en seger för frihet över förmynderiet.
Ökat drickande leder inte bara till fler whiskeyklubbar och vinprovarsammankomster. Det innebär även fler krogbråk, misshandlade kvinnor och rattfulla bilister på vägarna.
Alkoholkonsumtionen kan inte fortsätta att öka i all oändlighet, men det är naivt att tro att den kommer att minska under överskådlig tid. En sänkning av spritskatten kommer därför inte att lösa något problem, lika lite som att hålla fast vid dagens nivåer gör det. I dag korkar meningsmotsättningarna partierna emellan i den frågan mest igen den nödvändiga debatten om andra idéer om hur konsekvenserna av alkoholkonsumtionen kan tacklas. Och den debatten brådskar.