LEDARE: Alkoholpolitiskt plockepinn

De flesta svenskar har ett ambivalent förhållningssätt till alkohol. Helnykteristerna är få. Måttlighetskonsumenterna desto fler. Vissa förblir det hela livet utan svårigheter, andra faller förr eller senare offer för alkoholrelaterade skador eller blir beroende. Vetskapen om det gör att många känner sympati för statlig styrning av alkoholkonsumtionen, samtidigt som samma personer inte vill att den ska begränsa det egna handlingsutrymmet, eller belasta plånboken, i allt för hög grad. Mot den bakgrunden är det inte så konstigt att den politiska hanteringen av de nya förutsättningarna för alkoholpolitiken varit kluven, ja, bitvis handfallen.
Den klassiska restriktiva alkoholpolitiken fungerar inte längre. Öppna gränser och lägre skatter och priser i grannländerna har inneburit en ny alkoholtillgänglighet och ökad konsumtion. Frågan är nu hur den gamla politiken ska kunna ersättas med en ny nykter och sansad politik som begränsar alkoholskadorna. Om det råder politisk splittring, vilket framgick tydligt när regeringens alkoholpolitiske utredare Kent Härstedt (s) på onsdagen lämnade sitt slutbetänkande, som kompletterar det delbetänkande som kom i våras och som föreslog bland annat sänkt spritskatt och skärpta straff för smuggling och langning. Härstedt vill nu bland annat se skänkt skatt på öl och vin, skärpta regler för folkölsförsäljning i handeln, höjd åldersgräns för alkohol på krogen till 20 år och kortare öppettider.
Mottagandet är blandat. Till exempel vill inte kristdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet ha skattesänkningar. Moderaterna tycker inte om nya restriktioner på krogen.
Kent Härstedt är noga med att utredningens förslag ska ses som en helhet. Det är sammantagna förslagen kan ge önskad effekt. Men risken är att det som nu väntar är ett alkoholpolitiskt plockepinn. Olika partier vill ta bort olika delar som de inte tycker om. Allt talar därför för att alkoholpolitikproblemet består.

Ledare: Alkoholpolitiskt plockepinn