Det bästa skälet för att sänka skatten är att skatten då blir lägre. Ju större andel av de egna inkomsterna som människor får behålla desto bättre.
Ovanpå varje hundralapp ligger i dag en arbetsgivaravgift på 31,42 kronor. I Ragunda kommun, som har den högsta skattesatsen på arbetsinkomster, beskattas en extra utbetald tusenlapp till en höginkomsttagare med hela 59,17 procent. Med arbetsgivaravgiften ger det en effektiv skattesats på 69 procent.
Men höga skatter är väl bara för de rika? Det beror på hur man definierar rikedom. Mer än en miljon svenskar betalar statlig inkomstskatt. De utgör en tredjedel av alla heltidsarbetande, eller en fjärdedel av alla sysselsatta. Ändå ger den statliga inkomstskatten inte särskilt stora intäkter till statsbudgeten. Av de 1 500 miljarder den offentliga sektorn tar in utgör den bara tre procent. Det innebär att en skattesänkning för höginkomsttagare varken kostar särskilt mycket eller påverkar inkomstfördelningen i någon större utsträckning. Däremot påverkar den sannolikt incitamenten för att arbeta och utbilda sig. Och det vore önskvärt att också höginkomsttagare fick behålla åtminstone hälften av varje intjänad hundralapp. Det är en viktig symbolisk gräns, som när den passeras innebär att du betalar mer till andra än till dig själv. Dessutom kan hälften kvar anses rimligt ur perspektivet att du yrkesarbetar halva livet, och är ung respektive gammal den andra halvan.
Skattebetalarnas förening har i rapporten Vägen från 69 procent räknat på olika modeller för att sänka eller avskaffa den statliga inkomstskatten. Målet är att minska marginaleffekterna. En helt avskaffad statlig inkomstskatt skulle enligt Skattebetalarnas beräkning kosta 40,6 miljarder kronor och beröra 1 035 000 svenskar. Det är en förhållandevis dyr reform, men den innebär en drastisk marginalskattesänkning för mer än en miljon människor.
Att avskaffa värnskatten vore betydligt billigare, 4,2 miljarder enligt Skattebetalarna. Det påverkar å andra sidan färre personer, 339 000, och dessutom bara dem med allra högst inkomster. Däremot kan det förmodas ha en stor samhällsekonomisk nytta.
Värnskatten, som påstods vara en tillfällig skatt när den infördes, bör på sikt avskaffas. Än mer angeläget är dock att höja brytpunkten för statlig inkomstskatt. En höjning av den nedre brytpunkten med 30 000 kronor per år skulle kosta staten 5,5 miljarder kronor, påverka över en miljon människor och helt befria 211 000 svenskar från statlig inkomstskatt.
I Danmark upplevs den borgerliga regeringen ha regerat sönder sig själv. Efter ett decennium vid makten tycks den tom på såväl konkreta idéer som långsiktig vision. Alliansen bör dra lärdom av detta. Jobbskatteavdragen har varit framgångsrika, men regeringen måste nu våga ta nästa steg. På sikt borde alla få behålla minst hälften av varje hundralapp.