Alla får inte mer pengar varje år
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Vi är i den lyckliga situationen på Gotland att vi kan föra en offentlig diskussion om aktuella frågor, som folk läser och är intresserade av. Men visst måste man ibland spetsa till argumenten.
Kunde avstå lönehöjning
Det är mycket välkommet att Lundin tar upp diskussionen. En rättelse bara: Jag har aldrig skrivit om sänkta löner. Då gällde det kortare arbetstid också. Bara föreslagit att välavlönade grupper kunde avstå lönehöjning för att arbetskamrater skall få behålla jobbet.
Lundin har nyligen fört en debatt med Eva Bofride på Gotlänningen om Partiet och Facket. För honom är det självklart att fackföreningsmedlemmar borde rösta socialdemokratiskt, eftersom det partiet driver deras intressen.
För Bofride finns Facket för att driva sina medlemmars intressen på arbetsmarknaden, inte som en politisk kraft. Det irriterar Lundin att kanske 40 procent av LO-anslutna har mest förtroende för moderaterna. För mig bevisar det att numera är fackföreningsfolket de välbeställda, en naturlig väljargrupp för högern. Jag vill se från motsatt håll. Andra partier har släppt bindningen till intressegrupper. Centern är inte längre böndernas parti. Moderaterna har vidgat sig långt utanför företagarintressena.
Kanske en svår resa för socialdemokratin, det var säkert att ha alla fackföreningsmedlemmar som självklara väljare. Utvecklingen går inte att vrida tillbaka, Lundin!
Ett samhälle som tjänar alla
Allt fler finns utanför Fackets intresseområde. De är småföretagare, tjänstemän, pensionärer av alla de slag. Ett trovärdigt politiskt parti måste ha en vision om hur man bygger ett samhälle som tjänar alla. Och då tycker människor faktiskt olika.
Socialister ser staten som garanten för trygghet och jämlikhet. Den tar från de rika och ger till de fattiga. Nackdelen är att det stryper företagsamhet och människors möjlighet att utvecklas fritt. Det krävs en stark överhet med hård kontroll för att genomföra den där omfördelningen.
Liberalismen bygger på frihet för individen, ansvar och självständighet. Staten skall bara stödja fri företagsamhet och se till att ingen skadar andra. Nackdelen är människors oerhört olika förutsättningar. Under delar av livet är vi alla svaga och beroende av andra. Somliga sjunker till botten.
Som jag ser det har den svenska formen av "socialism", blandekonomin, förvridits av den uppdrivna jakten på mer pengar, högre konsumtion.
Nöjda med låg materiell nivå
Jag känner människor som lever på mycket låg materiell nivå och är nöjda med det. Väldigt få fria konstnärer kan kräva kollektivavtalsenlig lön. Hur tror Lundin att alla småföretagare överlever? Varför måste just fackföreningsmedlemmar vara garanterade högre lön varje år?
Insändarskribenter tror att om man bara sänker lönen rejält för "toppolitiker och topptjänstemän", så har kommunen pengar till sjukvården. Kan man bygga en politisk ideologi på avundsjuka?