Alla mästare har varit lärlingar

Politik2010-08-27 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Käpphäst nummer ett i den svenska modellen är att vi alltid har hög ungdomsarbetslöshet. Oavsett konjunktur och oavsett politisk majoritet har vi legat över jämförbara länder i andelen ungdomar som står utanför arbetsmarknaden.

Alliansen har nu deklarerat att de är beredda att gå in med en extra satsning på att få ned ungdomsarbetslösheten. De som förespråkat en bekämpning av den faktiska bristen på jobb har inte sällan anklagats för att vara ute efter att skapa en låglönemarknad - där ungdomarna utnyttjas som murbräcka.
Men nu har Sverige inte längre råd men en hög arbetslöshet bland ungdomar. Vi vet för mycket om vilka följder långvarig sysslolöshet får för människor. Känslan av utanförskap som många unga vaggas in i leder även till psykisk ohälsa och en livsstil som ibland tar avstånd ifrån samhället. "Skiter ni i mig skiter jag i er", är en reaktion som inte är svår att förstå.

Att få ned sysslolösheten bland unga är ett viktigt mål. Och exemplen från Danmark och Tyskland visar att ungdomsarbetslösheten kan pressas ned, utan att det leder till misär för arbetstagarna. Alliansens satsning innehåller lärlingsanställningar - vilket har varit en tillgång för nämnda grannländer.

Lärlingsanställningar är en brygga mellan skola och arbete. Existens av lärlingsjobb är i de flesta länder något både självklart och positivt. För en äldre generation svenskar var det ofta en naturlig väg in i arbetslivet. Under snart femtio år har dock socialdemokraterna försökt få bort alla former av lärlingsverksamhet.

En viktig del i det stora utjämningsprojektet har varit att ge alla - inte likvärdig, utan likadan utbildning. Genomgående är det eleverna med praktisk begåvning som fått stryka på foten. El- och telegymnasister ska analysera Strindberg. Barn och fritidslinjen kommer inte undan sinus och cosinus. Ingen har dock föreslagit att naturvetare och samhällsvetare ska lägga halva tiden av sin utbildning på att svarva eller plocka isär motorer.

Ojämlikheten bygger på att svensk politik har dominerats av ett arbetarparti med den märkliga egenskapen att hålla akademiska studier högre än något annat. Så var det på mäster Olofs tid, och så förblev det under pol.mag. Carlsson. Göran Persson fick till och med en doktorshatt i arbetet med att förvandla högskolor till universitet.

Nu har vi ett land med hög ungdomsarbetslöshet, men där man måste kunna tala polska för att kommunicera med en skicklig hantverkare. Ett lärlingssystem skulle kunna hjälpa oss att hitta tillbaka till ett samhälle där vi accepterar och uppmuntrar alla begåvningar. Dessutom kan systemet ge en vettig och stimulerande sysselsättning för många ungdomar. Mötet med vuxna förebilder är inte minst viktig i sammanhanget. Socialdemokraterna kommer att sätta sig till motvärn mot förslaget om lärlingsutbildningar. Men den fråga som de måste besvara inför väljarna är vad det är som är fult med att vara duktig med händerna. Och vad det är som är bra med att ha höga studielån men sakna ett jobb.