Alla svenskar och danskar är borgenärer för Öresundsbron
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
2 500 svenska kronor för lånen till Öresundsbron och dess landanslutningar. Utan intäkter från bron måste staterna gå in och betala långivarna cirka 35 miljarder svenska kronor. Det är den krassa verkligheten bakom finansieringen av Öresundsbron och dess anslutningar."
Speciell känsla
Ovanstående citat fanns i "Nyhetsbrev från Öresundsbron", en tidning som getts ut ända sedan bygget av bron startade. De första åren informerade man om byggets gång och numera handlar det om Öresundsregionens utveckling och brons betydelse för södra Sverige och Danmark. Jag har en speciell känsla för denna bro och den grundar sig på att både mina far- och morföräldrar var bosatta i Malmöregionen. En del av skolloven tillbringades alltid där och jag lärde mig simma i Öresunds kalla vatten vid Lomma, ni vet den ort som GT-krönikören Bison brukar nämna, eftersom hans far är bosatt där.
Klassisk kommentar
Varje gång vi var på stranden och såg tågfärjan på väg till Köpenhamn kom den klassiska kommentaren från mina föräldrar: "Tänk när det blir bro mellan Malmö och Köpenhamn". Det var en kommentar som de i sin tur hade hört som barn, eftersom broplaneringen startade redan på 1800-talet. Men det var nog egentligen ingen som trodde att det någonsin skulle bli verklighet.
Själv har jag hela tiden varit tveksam till projektet av två skäl. Dels miljöfrågan och dels finasieringsformerna. Samtidigt måste jag erkänna att jag under byggtiden imponerades av denna enorma konstruktion. Nu finns bron där och det är bara att gilla läget, som det så populärt heter om saker man inte riktigt tycker om. Trots allt blev den åtminstone ganska vacker. Men att min familj skulle få ett borgensåtagande på 10 000 kronor hade jag nog aldrig tänkt mig!
Pedagogisk uträkning
Nåja, nu är ju detta med borgensåtagandet bara en uträkning av hur stora kostnaderna för bygget blir per invånare i Danmark och Sverige, men onekligen en pedagogisk sådan och dessutom gav det en fyndig rubrik.
Samtidigt kan man börja fundera över hur många andra borgensåtagande man har. Ett som jag kommer på direkt är det pågående arbetet med att försöka borra en järnvägstunnel genom Hallandsåsen. Ingen vet vad detta kommer att kosta innan det är klart, om det överhuvudtaget blir klart.
Naturens krafter
Här har verkligen naturens krafter visat sig starkare än tekniken och frågan är bara hur stort vårt borgensåtagande skall bli här. Allt bara för att ett gigantiskt projekt startade på bristfälliga tekniska grunder och nu genom olika prestigelåsningar till varje pris måste genomföras för att vinna några minuter i restid.
En positiv bit med att omvandla kostnaderna för olika projekt till borgensåtagande för medborgarna är att man kanske kan öka medvetenheten om att vi alla tillsammans är ägare av "AB Staten" och "AB Gotlands kommun". Som skattebetalare kan vi jämställas med aktieägare och därför borde intresset för politik och hur landet och kommunen förvaltas vara betydligt större än det är i dag. Det är dags för mer medborgarengagemang och ansvar. Ett sätt är att engagera sig politiskt. År 2006 är det val till kommun och riksdag. Trevlig helg!