Alliansen har hållit sina löften
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Tydligare blir det om man skrapar något under statistiken och även gör en kvalitativ bedömning. Det stora och viktiga är påfallande ofta vad som genomförts.
Kvar är snarare kniviga ärenden som inte varit enkla att lösa, men som utreds eller där man fått göra om utredningarna.
I några fall har regeringen dock ändrat sig eller valt en annan väg för att den tänkta var omöjlig. Enligt tidskriften Riksdag och departement är det åtta frågor - av 131 - som inte genomförts eller utretts enligt löftet. Det är faktiskt ett facit att vara nöjd över.
Bland det som inte genomförts finns frågor som man haft visst fog att omvärdera. Till exempel att man lovade ta bort vad socialdemokrater kallar värnskatt - men som lika ofta kallas hjärnskatt för att den mest betalas av de som har hög utbildning och därmed fått högre lön. En annan fråga gäller obligatorisk a-kassa. Det finns klara för- och nackdelar med såväl obligatorisk som frivillig. Där har regeringen valt att inte ta striden med LO-facken, som ser det som ett självklart privilegium att få dela ut den statliga arbetslöshetsersättningen.
Oavsett dessa heta kastanjer så är de avklarade förslagen det som kommit att bli arbetslinjen. Det är jobbskatteavdraget som exempelvis givit sjuksyrror, lokförare och byggjobbare sänkt skatt motsvarande en extra månadslön per år. Likaså RUT-avdraget som givit över 10 000 vita jobb. Den halverade arbetsgivaravgiften för alla under 26 som underlättat inträdet på arbetsmarknaden för unga.
I ljuset av det genomförda framstår det som inte blivit klart som mindre väsentligt. Än viktigare är att det genomförda också tydliggör skiljelinjen mot oppositionen som vill ställa klockan tillbaka.
RUT-jobben ska bort. Ungdomar som missgynnas av bland annat LAS ska inte hjälpas med generellt sänkta arbetsgivaravgifter och i vart fall delar av jobbskatteavdraget ska staten ta tillbaka.
Vilka andra reformer som görs ogjorda om de rödgröna vinner vet man inte riktigt säkert. Regeringen har reformerat utnämningsmakten så att regeringen inte längre kan utse vem den vill till alla statliga tjänster. Nu är det meriter och duglighet istället för politiska kontakter som räknas. Blir det också upprivet? Hur blir det med att mobbare istället för mobbingoffren får byta skola? Eller att det nu är mindre politisk styrning av forskningsanslagen till universitet och högskolor?
Dessa och många mer frågor ryms bland de över hundra avklarade vallöftena. Det är en positiv förändring av Sverige som skett på många punkter och som förtjänar ett bättre öde än att reduceras till sifferexercis när fokus läggs på det ogjorda.