Allt är inte svart eller vitt
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Enligt enkel matematik är det bara att höja skatten med motsvarande summa som ekonomin går back.
Konsekvenserna av detta är dock fler än ett teoretiskt plus i kommunens budget och skattehöjningar motsvarande ett par kronor skulle behövas för att täcka de beräknade underskotten för 2011 och 2012. I november beräknades underskotten till 69 miljoner (2011) och 118 miljoner (2012).
Undersökningar som gjorts av SKL (Sveriges kommuner och landsting) beskriver i sin rapport "Välfärdsmysteriet" (2008) hur kommunsektorns utveckling sett ut mellan 1980-2005. Jag har hänvisat till den förut. SKL skriver så här när de presenterar rapporten:
"Sedan länge har besparingar och nedskärningar präglat den massmediala bilden av den svenska välfärden. Trots denna bild satsas det idag väsentligt mer på välfärdstjänster än tidigare. Så vart tog pengarna vägen?"
Resurserna för den svenska välfärden har under perioden nästan fördubblats (40 procent) samtidigt som befolkningsökningen är 9 procent under samma tid.
Mer pengar är således inte lösningen och det är snarare det vi behöver analysera än något annat. Även på Gotland.
Med befarade underskott på cirka 100 miljoner kronor tycker jag att det är klokt att se över vad pengarna används till. Jag tycker att det i denna prioritering är klokt att sätta välfärden för de mest behövande högst upp på listan.
På måndag ska kommunfullmäktige ta beslut om att dra in Bussiga kortet för barn och ungdomar i Visby. Ett busskort som har kramats hårt av SSU-ungdomar, och deras moderparti, inga andra.
Socialnämnden har beslutat att dra ner på verksamhet som inte är tvingande, matsalen och terapin på seniorboendet Grönsiskan.
Självklart hade det varit toppen om kommunen haft råd att behålla båda dessa förmåner för kommuninvånarna.
Men debatten har varit svartvit och hårt vinklad. Inte blir det bättre när socialnämndens ordförande talar först och tänker sen. Det hjälper inte att be om ursäkt i efterhand i detta läge.
Oppositionen kan sitta tyst och applådera gatloppet som moderaten Gustaf Hoffstedt (helt berättigat) får springa, men behöver inte säga något om att man själv röstat för besparingen på Grönsiskan.
Valet står inte mellan att spara på Grönsiskan eller inte alls. Valet står mellan att spara på dagverksamheten där, eller på de gamla och sjuka, samt familjer i behov av försörjningsstöd.
Då blir det inte längre svart och vitt utan mer svart och nattsvart.