Allt fler har råd åka på semester
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Det finns de som inte har semester. Några tvingas sommarjobba för att ha råd att studera resten av året. Några är arbetslösa och måste söka jobb. Några har semester, men har inte råd att ta sig någonstans.
Glädjande är att den sista gruppen blir allt mindre. Under åren 2002 och 2004 ökade andelen LO-medlemmar som varken hade tillgång till fritidshus eller gjorde någon semesterresa. Under förra året minskade andelen åter till 27 procent.
Fler jobb och facklig kamp
LO menar att ljusningen på arbetsmarknaden har haft betydelse. Sysselsättning har ökat och därmed också inkomsterna för LO-hushållen. En fortsatt offensiv politik för full sysselsättning kan leda till att fler får semester och också kan nyttja semestern på ett önskvärt sätt.
Genom facklig kamp har alla fastanställda nu rätt till minst fem veckors semester, men det är stor skillnad i hur du kan utnyttja semestern. 27 procent av LO-medlemmarna hade varken tillgång till fritidshus eller gjorde någon resa under 2005, samma siffra för TCO-medlemmarna (tjänstemännen) är 12 procent och hos SACO (akademikerna) 6 procent. Klasskillnaderna består när det gäller semestern.
Sämst tillgång till resor och fritidshus har ensamstående med barn. En halv miljon barn under 18 år saknar tillgång till fritidshus och har inte heller gjort någon resa under det senaste året.
Barn har långa sommarlov. De behöver både lugn och omväxling under sommaren. Uppväxtvillkoren är väldigt olika för barn med välbetalda föräldrar och barn med dåligt betalda föräldrar.
Det är viktigt att kommunen ser till att det finns alternativ för de barn som inte har föräldrar som har råd och möjlighet att åka bort på sommaren.
Dagsutflykter, sommaröppna förskolor och fritidshem och kollo behövs för att alla barn ska kunna få ett härligt sommarlov. Tyvärr minskar man ofta på de här verksamheterna. På Gotland får allt för många barn klara sig själva och till kollona brukar det vara kö. Sommaren för unga är något som behöver satsas mer på.
Kön spelar roll
Det finns också könsbundna skillnader. Män har större möjlighet att påverka när semestern ska förläggas än vad kvinnorna har.
Det är också de med högre inkomster som i högre utsträckning kan bestämma när de ska ha semester.
När det gäller att påverka när semestern ska infalla har det förändrats mycket. 1988 var det 46 procent av de anställda som kunde bestämma när semestern skulle förläggas. 2002 bestämde 62 procent av de anställda själva när de skulle ha semester.
Klassmönstret blir tydligt på semestern. En fortsatt god utveckling på arbetsmarknaden kan leda till att skillnaderna minskar och fler LO-medlemmar får tillgång till resor och fritidshus. Men kommunerna måste också bli bättre på att ta sitt ansvar för barnen som inte har sommarlediga föräldrar.