Var är debatten om klimatförändringarna? Borta. Inget förstasidesstoff längre. Knappt en notis. Det är märkligt att stora viktiga frågor bara kan diskuteras en i taget numera. Svårt att hålla flera bollar i luften samtidigt.
Förr kunde man se tjejer på skolgårdarna bolla med 3-4 bollar i luften samtidigt. Inte nu. Är det månne karaktäristiskt för vår tid att bara kunna ägna sig åt en boll och en stor fråga i taget. Ändå hör vi i vardagslivet att familjefäder och andra ständigt suckar över för många bollar i luften. Kanske också karaktäristiskt för vår tid.
Smälter snabbt vid kanterna
Men nu kommer nya fakta som tyder på att klimateffekterna kan komma att slå än hårdare. En aktuell rapport, som 200 forskare står bakom, visar att temperaturen höjs dramatiskt i Arktis. Att havsnivån kan komma att stiga med en meter. Det är dubbelt upp mot tidigare prognoser från FN:s klimatpanel (IPCC).
Detta är en kunskapssammanfattning från den senaste forskningen i Arktis miljö. Till år 2100 kan temperaturen ha stigit med ytterligare 3 - 7 grader, utöver den höjning på två grader som redan ägt rum.
Grönlandsisen påverkas också. Även om den tycks växa i mitten, så smälter den snabbt vid kanterna. Ett oroväckande scenario som tillägg till alla andra oroväckande klimatscenarier. Och ändå tas inga avgörande beslut på den politiska nivån.
Den amerikanska forskaren Kari Mari Norgaard har studerat människors klimatoro. Hon ser tydligt en kollektiv förträngning av klimathotet. En upplevelse hos människor att man inte kan göra något åt saken, trots forskarfakta.
Rädsla, hjälplöshet och skuld
Kanske handlar det också om svårigheten att uppfatta långsamma förändringar. Kanske en själviskhet att inte bry sig om framtida generationer. Många är säkert medvetna om detta, men för att slippa handskas med jobbiga uppgifter, förtränger man hotet och förblir passiv.
Så är det nog och det kan vara mänskligt, även om det sant mänskliga borde vara att bry sig om sina kommande generationer. Norgaards fältstudier och intervjuer visar tre känslor som klimathotet väcker: rädsla, hjälplöshet och skuld.
Svåra känslor att hantera och att bära på. För sitt välmående behöver människor känna tilltro till att världen inte drabbas av livsavgörande förändringar i livsmiljön som kan drabba barn och barnbarn.
Nu har ett nytt oroande fenomen dykt upp hos barn, "Climate change delusion". En klimatångest som har noterats av psykiatrin i Australien.
Klimatbomben tickar på
Att barn oroar sig för miljöförstöring och för klimathot är väl känt och naturligt sunt. Men att det övergår i psykiska besvär torde vara en ny företeelse.
Dock är barns tankar viktiga att ta till sig. Här några exempel: Alex, 11: Det blir ju bara sämre med miljön. Det är skrämmande. Daniel,11, tror att många förstör miljön bara för att de själva skall kunna ha det bra nu. Nesma, 11: Många människor verkar inte vilja hjälpa till. Det gör mig rädd.
Klimatbomben tickar på. Stubinen är lång, men när den brunnit ut smäller det. Så, lyssna till barnen redan nu!