Amnestistriden rör både känslor och principer
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Argumenten för att de gömda flyktingarna ska få en allmän amnesti är starka och ännu starkare är argumenten för att de gömda barnen ska få allmän amnesti och få stanna i Sveriges trygghet.
Barnkonventionens ålägganden gör att det vore lätt att besluta om allmän amnesti om att de gömda barnen skulle få stanna i Sverige.
Sannolikt hade ett förslag om att enbart de cirka 5 000 gömda barnen skulle få amnesti kunnat gå igenom i riksdagen. Men det förslaget finns inte.
Socialdemokraterna och moderaterna säger nej till amnestin. De vill inte frångå den viktiga principen om att varje individ ska få sin ansökan behandlad med hänsyn tagen till sina individuella skäl och skyddsbehov.
Amnestin skulle vara orättvis mot dem som redan blivit avvisade eller som har kommit till Sverige vid fel tidpunkt och inte omfattas av den allmänna amnestin.
Bara själva sakfrågan rymmer alltså en rad starka och känslotyngda argument med massor av människor som med djupt och starkt engagemang ställer upp för flyktingarna.
Och likaledes av starka känslor styrda beslutsfattare och handläggare, som sätter principen om att ge varje asylsökande en individuell prövning högt.
Och det är troligt att alla de gömda flyktingarna, som skulle få amnesti inte har flyktingskäl eller det skyddsbehov som motiverar att de får stanna i Sverige.
Till detta kommer det partitaktiska spelet, där miljöpartiet söker nya väljare, de som är engagerade i flyktingfrågan.
Och de borgerliga utom moderaterna, som vill angripa den misslyckade socialdemokratiska migrations- och integrationspolitiken.
Det är när sådana här svåra frågor ska beslutas av Sverige riksdag, som jag är jätteglad att inte behöva trycka på någon knapp, där det stå ja eller nej.