Moderaternas skolpolitiska arbetsgrupp presenterade i torsdags sina slutsatser, "En modern skola för alla".
Texten är problematisk. Inte för att den bara skulle bestå av dåliga idéer – där finns många förslag som borde genomföras – men för att den spretar.
Till skillnad från utbildningsminister Jan Björklund (FP) har M ingen genomtänkt helhetssyn på skolan.
Under första halvan av 1900-talet kämpade arbetarrörelsen för att få del av utbildning och bildning. 1962 infördes så den nioåriga grundskolan, och efter det ändrade arbetarrörelsen inställning.
Det man tidigare hade kämpat för; att få läsa klassiker, att få betyg och examen, samt att få ta del av bildade auktoriteters kunskap, ansågs plötsligt förtryckande. Betyg, klassisk bildning och lärarauktoritet skulle ut! Elevdemokrati, elevens fria kunskapssökande och läraren som handledare ansågs modernt och progressivt.
Jan Björklund har stridit mot den här synen på skola och utbildning, först som skolborgarråd och på senare år som utbildningsminister. Paradoxalt nog är liberalen Björklund kulturkonservativ i sin syn på bildning och utbildning. Det beror på att han gör samma analys som arbetarrörelsen gjorde för länge sedan: Det är klassiska faktakunskaper och bildning som avgör hur långt en människa kan nå. Om skolan inte står för detta kan den inte lyckas med sitt kompensatoriska uppdrag. Att låta eleverna välja själva om och vad de ska lära sig cementerar den studietradition de har med sig hemifrån.
De nya Moderaterna har däremot ingen genomtänkt helhetssyn på skolan. De gör som de brukar, "lyssnar in", tar litet här och litet där, och tråcklar ihop något de tror ska gå hem hos väljarna.
Därför finns Björklundska inslag som tidigare betyg, stärkt lärarroll och mer undervisningstid i matematik, svenska och engelska med bland förslagen.
Men det finns också inslag som går på tvärs mot Björklunds bildningsideal.
Moderaterna skriver att skolan "bör bli mer modern och relevant för eleven", att den "måste främja framtidskompetenser", när man argumenterar för mer användning av modern teknik.
Det är feltänkt. En lärare som behärskar ny teknik och vill använda den i undervisningen ska naturligtvis göra det, men en it-osäker lärare som är besjälad av litteraturhistoria måste få förmedla detta till eleverna utan att påtvingas surfplatta.
Moderaterna skriver att i framtiden räcker det inte med formell kompetens och examina för att få jobb, det kommer att krävas förmåga att "nå konceptuell förståelse, koppla ihop informationsflöden och dra komplexa slutsatser". Detta, liksom källkritisk förmåga, tror M att man uppnår med "modern" pedagogik och nätsurfande.
Moderaterna har gått på bluffen. Att läraren ropar "var kritiska" och skickar ut eleverna på Google leder inte till källkritik. Ett kritiskt förhållningssätt, liksom förståelse och komplexa slutsatser, förutsätter djupa och breda kunskaper. Bildning. Det där som Björklund brukar tala om.