Antivirusets krigföring
Foto:
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
I går morse vaknade jag med ett stort leende på läpparna, möjligtvis det största sedan starten på det här året. Jag blev väckt av starka solstrålar som strök sig över min kind där jag låg i min säng, och detta gav mig en enorm feel-good-känsla. Jag kände att den här dagen inte kunde bli annat än bra, lysande, härlig! Men skenet bedrar, som det så fint heter. Efter en dag med stress till glassbaren, stress hem, stress till fotbollsträningen och stress med mat, kunde jag slutligen sätta mig ner vid datorn och pusta ut. Trodde jag.
Istället för att sätta igång det senaste avsnittet av tv-serien Greys Anatomy som jag sett fram emot, sade min dator åt mig att starta virusscanningen då den upptäckt något som inte stämde. Jag tryckte på okej och ett främmande virusprogram öppnades. Sagt och gjort. Jag hade precis välkomnat ett falskt virusprogram, vid namn Antivirus Live, till min dator - ett virusprogram som i själva verket var ett virus. Är det nu man ska skratta?
Att säga att min dator blivit smittad skulle vara en underdrift. Jag skulle snarare vilja påstå att viruset bildat diktatur och hierarki, och att allt som inte heter något med Antivirus Live befinner sig på botten av samhället och är dömt till döden. Detta gäller speciellt mitt riktiga virusprogram, som påstås vara för infekterat för att kunna öppnas. Om vi skulle se min dator som en näringskedja, är mitt virusskydd det lilla planktonet och själva viruset är den stora kungsörnen. Ergo: jag är hjälplös.
Nu suckar ni alla it-kunniga som läser, men jag säger er att det här viruset var tusan inte lätt att hindra från att attackera. Sedan suckar säkerligen även ni som inte begriper ett ord av det jag skriver om virusprogram och scanning, men det enda ni egentligen behöver förstå är att sitsen jag hamnat i är riktigt, riktigt bitter. Sympatisera med mig!
Efter ett antal panikslagna samtal till datorkunniga vänner och några timmars googlande på problemet har jag insett att en formatering av datorn är det bästa, och nästan det enda, alternativet. Det är bara att bita i det sura äpplet och säga hej då till allt jag någonsin sparat på min dator. Det här är verkligen inte kul och jag har rätt att vara förbannad. Jag får svära idag, och jag får vara en svidig liten unge. Hur tog sig viruset in i min dator och hur hamnade jag i den här bisarra situationen? Jag är så fruktansvärt uppgiven.
Den positiva känslan jag vaknade till belönades med raseri och fördärv. Just nu leker min dator Andra Världskriget, där Hitler gestaltas av viruset. Jag hoppas innerligt att han får samma välförtjänta slut i även den här tolkningen och att min dator kan börja om på ny kula utan snöpliga missöden. En sak kan jag konstatera åt oss alla - teknikens under är inte att leka med...