Äntligen ett steg framåt mot en varaktig fred i Nordirland
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Men fortfarande krävs ytterligare steg, både från IRA i form av avväpning och från den protestantiska sidan, där pastor Ian Paisley, ledare för det unionistiska partiet DUP, måste acceptera att tala med Sinn Fein, det numera dominerande katolska partiet.
Tusentals liv
Det politiska partiet Sinn Fein bildades redan för hundra år sedan, 1905, med irländsk självständighet från det brittiska styret som viktigaste programpunkt. Men fram till 1990-talet var partiet förbjudet i Nordirland, som bildades 1921. Då hade IRA, den irländska republikanska armén, varit verksam i två år. Samtidigt bildades den irländska fristaten på södra delen av ön. Inte förrän efter andra världskriget, 1949, erkände Storbritannien den självständiga republiken Irland.
Genom åren har IRA:s väpnade kamp mot det brittiska styret i Nordirland kostat tusentals liv, både brittiska soldater och oskyldiga civila. Det är dock inte bara IRA som stått för våldet. Den brittiska armén har gjort sig skyldiga till många övergrepp, det värsta på "den blodiga söndagen" i Londonderry 1972, då 14 fredliga demonstranter sköts ihjäl. Också protestantiska militanta grupper har begått otaliga övergrepp.
Sedan Sinn Fein blivit ett godkänt parti i Nordirland kunde förhandlingar inledas 1993 om en fredlig lösning på konflikten. 1998 slöts långfredagsavtalet, som angav ramarna för hur Nordirland skulle få ett stort mått av självstyre med maktfördelning mellan katoliker och protestanter. Ledarna för de nordirländska partier som, tillsammans med de brittiska och den irländska premiärministrarna, förhandlade fram avtalet fick Nobels fredspris som belöning.
Nu har båda försvunnit från den nordirländska politiken, och ytterkantspartierna Sinn Fein och DUP är nu de två största partierna i det nordirländska parlamentet Stormont. Detta tillsammans med IRA:s motvilja att fullfölja den utlovade avväpningen har förhindrat att långfredagsavtalet förverkligats.
Utlovat självstyre
Men nu kan knappast Ian Paisley och DUP längre vägra tala med Sinn Fein. Löftet att upphöra med den väpnade kampen har kombinerats med ett löfte att samarbeta fullt ut med den oberoende internationella avväpningskommissionen IICD under ledning av den kanadensiske förre generalen John de Chastelain. Därmed ligger vägen öppen för att långfredagsprocessen kan återupptas och nordirländarna få det utlovade självstyret.
Flera faktorer har bidragit till torsdagens besked. Terrordåden i London de senaste veckorna har ökat insikten att det inte är positivt för målet att stå ansvarig för terrordåd. Dessutom har det uppmärksammade mordet på familjefadern och Sinn Fein-sympatisören Robert Mccartney utanför en pub i Belfast, varefter IRA-män undanröjde alla bevis, lett till allvarliga problem för IRA att få ekonomiskt stöd från amerikanska irländare och även lett till förlorade sympatier i Nordirland.
Lång väg
Beskedet i förra veckan levererades av IRA-ledaren Sean Kelly, som strax innan frigetts ur fängelset. Det visar att kontakter mellan den brittiska regeringen och Sinn Fein/IRA har pågått under en tid för att förbereda IRA:s deklaration. Direkt började också den brittiska armén montera ned ett övervakningstorn på gränsen till Irland.
Ändå är vägen lång till full normalisering i Nordirland. Visserligen har den ekonomiska aktiviteten ökat betydligt sedan vapenvilan utlystes i slutet av 90-talet, men förtroendet mellan folkgrupperna är fortfarande litet. Vad som nu behövs är handling från IRA och öppenhet från de protestantiska ledarna, för att demokratin ska segra definitivt i Nordirland.