Ska Gotland lyckas bli Årets tillväxtkommun? Det är uppenbarligen ett starkt önskemål från de ledande politikerna. Vid senaste näringslivsfrukosten i går nämndes den tillsammans med samarbetsklimat och kommunikationer som en av de viktigaste frågorna att lägga kraft på för att Gotland ska växa. Det är rimligen inte utmärkelsen i sig som är så eftersträvansvärd utan att Gotland ska befinna sig i en sådan situation att de olika kriterierna uppfylls maximalt. Priset utdelas av Arena för Tillväxt och Sweco Strategy till en kommun ”som uppvisar en tillväxt och utveckling utöver det vanliga.” Dit lär vi ha en bit och kanske är det, för att låna ord av Karin Boye, vägen som gör mödan värd. Det är i alla fall ett konkret mål att arbeta mot.
Förra veckan kom ett besked som är av intresse i det sammanhanget. Regeringen och EU-kommissionen har äntligen blivit överens om hur de europeiska struktur- och investeringsfonderna ska användas i Sverige. De kan närmast beskrivas som EU:s regionalpolitik. Äntligen, därför att de här överenskommelserna aldrig blir färdiga när de ska. EU:s budgetperiod började redan i och med innevarande år och arbetet skulle alltså ha varit i gång ett bra tag. Men budgeten försenades från början och strukturfondsarbetet har skjutits på så att en rätt blygsam start kan ske första nästa år. Det hör till de trögheter som EU-systemet hittills inte klarat att komma tillrätta med.
Intressant för Gotland är dels den europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) som ska minska den regionala obalansen inom EU. ERUF kan bidra till finansiering av åtgärder för infrastruktur, sysselsättning och regional utveckling. Ett exempel som kom upp som en publikfråga på näringslivsdagen är kommunikationerna österut. Med hjälp av infrastrukturmedel genomfördes för några år sedan en studie av möjligheterna för en färjelinje till Ventspils. Det blev ingen framgång då. Ser någon affärsmöjligheter i den riktningen nu? Och är de i så fall tillräckligt intressanta för att satsa på?
Den europeiska socialfonden (ESF) har också använts här genom åren. Den ska motverka och förhindra arbetslöshet, utveckla det som kallas det mänskliga kapitalet, alltså alla som jobbar eller vill jobba, och främja integration på arbetsmarknaden.
Tillsammans med Landsbygdsfonden och Havs- och fiskerifonden rör det sig om nästan 67 miljarder att fördela. De är inte gratis men med bra framförhållning kan vi växla upp egna insatser och få mer för pengarna. Rätt använda kan strukturfonderna bli en viktig pusselbit i regionens utveckling och bidra till att vi kan bli fler.
Gotland ingår som tidigare i området Småland och öarna när de svenska strukturfondsmedlen ska fördelas. Det är inte en självklar sammanslutning, Gotlands näringslivsstruktur skiljer sig en hel del från det övriga området med framförallt fler tjänsteföretag och färre industrier. Kommunikationerna är som vanligt också en gotländsk specialfråga som aldrig kan förbigås. Men det är väl känt vid det här laget, vi börjar inte från början.
Gotland har numera flera rutinerade politiker på det här området och borde kunna dra nytta av den erfarenhet som byggts upp under tidigare strukturfondsperioder. Vilka gotländska tillväxtplaner är färdiga att sätta i sjön när programmen startar 2015?