Är 130 jobb vatten värt?

Politik2007-02-08 06:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Det är inget litet kalkbrott som Nordkalk vill skapa i Bunge. 170 hektar. Det motsvarar en kvadrat med en sida på 1,3 kilometer. (I själva verket är det planerade kalkbrottet inte alls kvadratiskt, utan långsmalt.) Djupt blir det också. Upp till 33 meter. Det är fullt begripligt och legitimt att den planerade jätteanläggningens grannar har synpunkter på projektet.
Samtidigt är Nordkalk en viktig arbetsgivare. I dag har företaget 130 anställda på Gotland. När det inte går att bryta mer kalk i det brott som används i dag riskerar vi att arbetstillfällena försvinner om Miljödomstolen säger nej till det nya kalkbrottet.
Bland dem som yttrat sig om brottet i Bunge finns de som säger nej till i stort sett alla projekt som innebär stora ingrepp i naturen. Det är bara fråga om att laga argumenten efter läge, och hitta en kalkbarrskog, en kryptogam eller en unik låghalt skalbagge som måste skyddas. Det går att ta hänsyn till den biologiska mångfalden utan att lägga en död hand över hela Gotland.
På sikt behöver ett stort kalkbrott inte alls vara ett fult sår i naturen. Det går inte att återställa miljön som den en gång var. Men den kan få nya värden. Nordkalk måste naturligtvis städa efter sig, om företaget får möjlighet att bryta kalk i 25 år i Bunge.
Vi vill ju trots allt ha kalk för att motverka försurning och till reningsprocesser i industrin. Någonstans måste den brytas.
Men det finns också andra invändningar mot Bungebrottet. I tisdags skrev GA om hur länsstyrelsen, en tung instans, sagt nej till projektet i ett yttrande till Miljödomstolen.
Landshövdingen Marianne Samuelsson talar om att turism skulle vara ett alternativ till kalkbrytning i Bunge. På den punkten är kritiken inte vederhäftig. Besöksnäringen är viktig, men varje del av Gotland måste inte vikas för turismen. Det finns plats för andra näringar också. Platsen för det tänkta kalkbrottet är inte ett resmål.

Men länsstyrelsen oroar sig framför allt för grundvattnet. Det är en synpunkt som inte låter sig viftas bort. Grundvattnet är ett vitalt intresse för Gotland. Även om Gotlands arbetsmarknad inte är den hetaste, så finns det gränser för vilka konsekvenser man kan acceptera.
Det är Miljödomstolen som har att väga alla dessa intressen mot varandra. Den har förhoppningsvis kompetensen att avgöra hur sakliga och allvarliga länsstyrelsens invändningar är. Domen kommer att läsas med lupp, vad utslaget än blir.