Är det bara försakelser i det gröna folkhemmet?
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Jag kan inte hjälpa att jag känner mig allt mera tvivlande till det gröna. Det anvisas inga vägar till något nytt folkhem, det förespeglas endast nya försakelser.
I något som närmast kan beskrivas som religiös tro på att om man bara gör allting dyrare och svårare så skall det ur plågorna uppstå något nytt av sig själv.
Dessutom menar Andh att vi skall vara förnöjda i överhetens pålagor. Det är lätt att säga om man bor i den stora centralorten och har allt inom gångavstånd.
Ökad bränsleförbrukning
De senaste skattehöjningarna på energi skulle innebära minskad användning av petroleumprodukter och elektricitet.
Jag kan konstatera att ingenting har hänt, vägen till affär och service är lika lång som tidigare.
I den heliga konkurrensens namn centraliseras varuhandeln. Inga nya bränslesnåla fordon har börjat säljas och inga alternativa energislag erbjuds.
Vad det gäller våra transporter så har vi bara fått några nya lägre hastighetsbegränsningar och gupp, sådant som ytterligare ökar bränsleförbrukningen.
Den så kallade gröna skatteväxlingen har inte fört med sig något gott i folkhemsväg. I det sanna folkhemmet skapas alternativen först innan man försvårar användandet av det gamla.
Bygg ut biotekniken
Han uttalar det välkända mantrat "måste ställa om energisystem". Om det skall lyckas måste staten tillsammans med industrin gemensamt ta ledningen. I väntan på att fågel Fenix skall uppstå tycker jag det är fel att lägga ner fungerande kärnkraftsverk när andra länder bygger nya sådana.
Sverige borde bygga ut vattenkraften så att industri och hushåll får tillräcklig tillgång till billig el för produktion och värme.
Per-Erik Andh hänvisar till att vi alla är brukare av vad jorden ger, han är ju också en maktens man. Vad sker då i fråga om att Gotland som ett jordbrukslän skulle kunna bli ett biotekniskt framstående region?
Genom odlade grödor skulle vi kunna få både drivmedel för transporter och industriråvaror, men stat och industri måste gå samman och bestämma några få framgångslinjer.
Grönt lika kallt som blått
Precis som man gjorde då alla de viktiga infrastrukturerna byggdes upp. De strukturer som nu klåfingriga kapitalister tillåts att rasera för att tillfälligt tillfredsställa sitt penningbegär.
Jag tror på socialdemokratin, men jag har liten tro på ledningens handlingskraft just nu. Det är för mycket snack och för lite handling i väntan på att "någon" skall göra något.
Den gröna färgen är lika kall och rå som den blå. Det behövs betydligt mera av den varma och energigivande röda.
Krävs mer än sol och vind
Vad är det för helhetsbild som antyds? Kan man inte klart tala om vad vi skall driva våra transportmedel med i framtiden och varifrån vi skall få den elektricitet, som vårt land med kallt klimat behöver.
Det räcker inte med att hänvisa till några vindsnurror här och någon solfångare där. Det är stora och stabila system som krävs.
När energiräkningarna är som högst och kylan som djävligast är det inte utan att växthuseffekten ses som en befriare!
Den kusliga framtidsvisionen förhindras inte av prat utan av konstruktiva förslag och arbete.