Så kom då Högsta domstolens beslut att verkställighet av Mark- och miljööverdomstolens dom den 5 juli inte får ske.
Högsta domstolen gör i sitt tolvsidiga beslut bedömningen att verksamheten redan under de inledande skedena kan komma att få omfattande och långvariga följdverkningar för miljön.
Och att det kan bli fråga om förändringar av miljön och landskapet som är svåra att återställa.
Högsta domstolen skriver också att det måste hållas öppet för att frågan om tillståndsförutsättningarna kan komma att prövas i en vidare omfattning än vad Mark- och miljööverdomstolen har gjort i den överklagade domen.
Smisk på fingrarna
Klara besked och det är väl ingen tvekan om att här får överdomstolen smisk på fingrarna.
Högsta domstolen har naturligtvis bedömt båda sidors argument och vägt in vad Nordkalk framhållit.
Det handlar om att verksamheten förberetts under lång tid och att projektet handlar om stora ekonomiska värden.
Dessutom kan förskjutningar i tidsplanen innebära avsevärda kostnader och betydande merarbete. Givet det har alltså Högsta domstolen gjort bedömningen att naturvärdena väger tyngre.
Det nu fattade beslutet kan nog ses som en fingervisning om vad det slutliga beslutet blir om ett drygt halvår.
Sett i backspegeln är det märkligt att Miljödomstolens avslag (2008) till kalkbrytning inte lyfte fram Natura 2000 tydligt.
Hade man gjort det hade Miljööverdomstolen (nuvarande Mark- och miljööverdomstolen) nog inte vågat sig på att godkänna Nordkalks framställan med tanke på de starka EU-direktiv som finns vad gäller skydd enligt Natura 2000.
Sannolikt sliter Högsta domstolen nu också med hur EU-lagstiftningen skall tillämpas.
Det är första gången man har att pröva skydd enligt Natura 2000 sedan Sveriges inträde i EU. I detta fall är EU-lagstiftningen mycket stark.
Det bör också påminnas om att EU-kommissionen har ställt frågor till regeringen om varför man undantagit att anmäla Ojnaremyr (som ligger i direkt anslutning till det planerade kalkbrottet) som Natura 2000-område.
På detta har regeringen undvikit att svara på ett klargörande sätt.
Naturvårdsverket har avvaktat
Det är också märkligt att Naturvårdsverket, som har haft Bästeträsk-området på sin nationalparksplan från 2008, inte har drivit nationalparksfrågan mera kraftfullt.
Uppenbarligen har man velat avvakta domstolsbehandlingen av den önskade nya kalkbrytningen i just det här området. Naturvårdsverkets agerande kan upplevas som klandervärt med det uppdrag och ansvar myndigheten har.
Krav på nationalpark
I dagarna har Svenska botaniska föreningen återupprepat sitt krav på nationalpark.
Man framhåller den världsunika miljön i området och de skador som kalkbrottet skulle få på de skyddade Natura 2000-områdena.
Föreningen föreslog redan 2005 regeringen att bilda nationalparken Bästeträsk, som innehåller oskattbara naturvärden med sällsynta och hotade växt- och djurarter.
Det är många märkliga turer i detta ärende.
Liksom det faktum att det var först när demonstrationerna drog igång som frågorna blev synliga för allmänheten genom massmedias belysning av ärendet för och emot.
En sant demokratisk process.