Jovialisk. Varm. Rolig. När Håkan Juholt just hade valts till ny partiledare för Socialdemokraterna beskrevs han nästan enbart positivt i medierna. Mannen från Oskarshamn med skämtlynnet och den yviga mustaschen uppfattades som en sympatisk och frispråkig person, en frisk fläkt i svensk politik.
Efter hand har nya, mindre smickrande ord lagts till listan - som svajig och otydlig. Och efter onsdagens partiledardebatt lär han få dras med än värre epitet. Där bevisade Juholt att han inte bara är humoristisk, utan också kan konsten att mästra.
Flera gånger försökte han få motståndarna att tappa balansen genom att underkänna deras föreberedelser och frågeställningar:
"Det där var för dåligt va. Var det inte det? Om man ska vara ärlig?"
I kombination med tricket att då och då sänka rösten och snarast väsa fram sitt budskap var det som om Göran Persson hade återintagit talarstolen.
Men medan Juholt hängav sig åt personangrepp fastnade Fredrik Reinfeldt i abstraktionerna. När oppositionen drog upp exempel på sjukskrivna och fattiga barn, valde statsministern att uppehålla sig vid det finanspolitiska ramverket. Självklart är det viktigt att en statsminister framstår som seriös, men att beskriva sjukskrivna som "ohälsotal" lär inte väcka någon större entusiasm i väljarkåren.
När allianspartierna debatterade med Miljöpartiets nya språkrör Gustaf Fridolin var tonfallet överlag mer resonerande. Det är uppenbart att de borgerliga där tänker långsiktigt och hoppas på ett ökat samarbete med MP i framtiden. Undantaget var Centerpartiets Maud Olofsson, som var något vassare i replikerna - hon har skäl att känna sig trängd av Miljöpartiets framgångar.
Sakfrågorna då? Denna gång hamnade de gång i bakgrunden. Reinfeldt kom inte med något nytt, utan satsade på att framställa sig själv som den ansvarsfulle statsmannen. Tack vare Sveriges goda ekonomi har landet stora möjligheter, bara man håller fast vid arbetslinjen, förklarade han.
Juholt var ungefär lika vag. Han upprepade gång på gång att han har "högre ambitioner för Sverige" än motståndarna. Dessa ambitioner ska förverkligas genom tre punkter: kunskapsbaserad ekonomi, social investeringspolitik och värdeburen tillväxt. Exakt vad detta ska innebära och hur eventuella reformer ska finansieras kunde Juholt däremot inte svara på.
På direkta frågor blev tonfallet istället raljerande:
"Jag förstår att du och svenska folket längtar efter Socialdemokraternas besked ... Du är redan tömd på idéer, jag är full av dem och det ska jag också visa."
Det är bara att hoppas att beskeden kommer inom kort. Landet behöver en stark opposition, som pressar regeringen till ständig förnyelse. Under onsdagens partiledardebatt visade Juholt att han åtminstone har glöden och viljan att fajtas mot alliansen - återstår bara de konkreta förslagen.