Är Irak ett land eller en front?

Politik2010-03-11 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Nej, det blir inget av med "Islamiska solidaritetsspelen", en idrottsfest för 57 islamiska länder som var tänkt att äga rum i Iran i april. Anledningen är att arrangörslandet kallar vattnet mellan Iran och arabiska halvön för Persiska viken.
Araberna använder namnet Arabiska viken. De uppfattar det iranska namnet som förtäckt anspråk på deras område.
Den islamiska solidariteten har alltså sina gränser. En sådan går uppenbarligen genom Persiska/Arabiska viken.

Relationen mellan arabländerna och Iran är viktig för Iraks framtid efter valet. Med undantag för specialfallet Libanon dominerar sunnimuslimer alla arabiska länder. De vet att shiamuslimer är den största folkgruppen i Irak. Det är illa nog att denna gren, värre än de otrogna för stränga sunniter, kanske befäster sin makt i det oljerika landet. Men än värre är om detta också stärker det shiamuslimska Irans inflytande.

Arabgrannarna uppfattade Saddam Husseins regim som sitt svarta får, men var överlag kritiska mot USA:s invasion 2003. De fruktade följderna.
Farhågorna besannades omgående.
På lite sikt skräms auktoritära arabregimer av att Irak i alla fall försöker praktisera en demokrati som verkligen betyder något.

Iraks sunnimuslimer deltog denna gång i valet, men deras attityd till det politiska läget tycks kunna sammanfattas i vad en väljare säger till New York Times:
- Vi har en amerikansk ockupation och en iransk regering.

Safa A. Hussein, en general i Iraks nationella säkerhetsråd, skriver i Beirut-tidningen Daily Star att Iran står på vänskaplig fot med de viktigaste aktörerna i Irak. Iran har dessutom sedan länge en allians med arablandet Syrien.
För att bemöta det iranska övertaget satsade arabländerna inför valet på stöd till politiska partier i Irak och påverkan via de tv-kanaler som är beroende av arabiska pengar.

Jämfört med Iran och arabgrannarna har Turkiet, Iraks tredje viktiga granne, begränsade möjligheter att påverka. Liksom EU och USA önskar Turkiets regering se ett stabilt och demokratiskt Irak. Turkarna oroas av de irakiska kurdernas självstyre, men förefaller vilja acceptera läget.
Västmakterna har i över hundra år, sedan det osmanska, turkiska väldet tvingats slå till reträtt, spelat en föga hedervärd roll i Irak och hela regionen. Man har sett till sina egna intressen, bortsett från önskemål bland lokala ledare, och inte sällan givit löften som sedan svikits.

Säg "olja" och det är klart att EU-Europa och USA behåller sitt intresse för Irak, medan andra lika fjärran makters ökar. Men ett mera omedelbart problem för Irak är att reda sig mot sina närmaste grannar. Så att man kan återknyta till den tid då tvåflodslandet födde världens äldsta kända civilisation och den tid långt senare när Bagdad kunde kallas världens huvudstad.