Men det var inte bara Linné själv som uträttade betydande insatser för den naturvetenskapliga forskningen. Han hade också ett antal lärjungar vilka sändes ut i världen på strapatsrika resor för att samla in material och kunskaper. Ända bort till Japan skickades till exempel jönköpingssonen Carl Peter Thunberg; en av få européer som släpptes in i det då stängda landet.
I måndags gick färden åt motsatt håll när det japanska kejsarparet anlände till Sverige för att deltaga i firandet av den svenske botanikern. Linnéjubileet blir på så sätt inte bara ett firande av en stor vetenskapsman, utan lika mycket ett sätt att visa upp Sverige för omvärlden.
Att spekulera över vem eller vilka av dagens forskare som om trehundra år kommer att uppbära den berömmelse som Linné har i dag är förstås svårt, för att inte säga omöjligt. Möjligen går det dock att säga något om förutsättningarna för att det blir Sverige som världens blickar riktas mot den gången också.
Skillnaderna mellan att vara forskare på den tiden och att vara det i dag är stora och allt var inte bättre förr. Det var knappast någon lyxtillvaro Linné förde, inte ens som professor. Bostaden i Uppsala låg i utkanten av staden utan skydd mot den blåsiga uppsalaslätten och var dessutom omgiven av sanka marker där malariamyggorna trivdes.
Men det fanns också sådant som många nutida efterföljare antagligen skulle avundas blomsterkungen. Som professor hade han till exempel en undervisningsplikt om blott fyrtio timmar per år - betydligt lägre än vad dagens forskare har.
Övrig tid kunde ägnas forskning eller privatlektioner. Linné hade ett flertal studenter som undervisades privat, inte minst från andra länder, och som betalade studieavgifter för att få möjlighet att läsa hos den, redan då, kände botanikern.
I dag anses möjligheten att ta ut avgifter från utländska studenter öppna för en utveckling där även svenska studenter blir tvungna att betala terminsavgifter. På Linnés tid innebar dock möjligheten att ta betalt av välbärgade studenter att studenter som hade det mer knapert å andra sidan kunde ges gratis, eller nästintill kostnadsfri, privatundervisning av forskare av världsklass.
Den politiska styrning som sker såväl genom öronmärkta pengar som genom krav på att olika trendperspektiv ska genomsyra både utbildning och forskning är ändå kanske det största hindret mot den fria forskningen nuförtiden.
Linnéjubileet i dag är väl värt att fira. I morgon kan det vara dags att fundera över de möjligheter som dagens naturvetenskapligt intresserade pojkar och flickor från Småland eller andra svenska landskap har att bli världsberömda forskare.