Är Sverige en demokrati?
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Det symtomiska, och inte fullt så naturliga, består i att EU:s förehavanden sällan tas upp i det offentliga samtalet annat än när de berör just denna oavbrutet högaktuella fråga i svensk debatt: Det ständigt överhängande klimathotet, för vilket vi svenskar gärna tar på oss ett fullt och odelat ansvar (trots att Sverige är ett av de miljövänligaste länderna i västvärlden, och trots att vår möjlighet att påverka de totala utsläppen hur som helst - av uppenbara skäl - är försvinnande liten). Att EU ägnar sig åt andra frågor än klimatet tycks ha gått många förbi.
Nej, vi behöver mer av EU-debatt i det här landet. Någonstans under stjärnbaneret ligger fortfarande ett missnöje och pyr. Bara några månader efter ja-resultatet i folkomröstningen 1994 var anhängarna i minoritet och även om allt fler ser positivt på EU så är en betydande del av svenska folket fortfarande skeptiska till medlemskapet (vilket kanske förklaras av att vi, liksom engelsmännen, bara är européer någonstans i tredje hand). Det är anledning nog att lyfta fram frågan i ljuset: bör Sverige förbli en del av unionen? Och i så fall (och det är denna diskussion som vi så akut behöver), vad vill vi åstadkomma inom EU? Hur kan Sverige använda sin lilla makt för att påverka unionens utveckling? Och vilket EU bör vi verka för?
En seriös debatt kring dessa frågor förutsätter förstås kunskap om EU och dess institutioner. Sådan kunskap - handen på hjärtat - är tyvärr också en bristvara i Sverige. Är det pressen som inte tar sitt ansvar, eller är problemet att vanligt folk som inte bryr sig? I länder som Storbritannien granskas EU kritiskt, av både opinionsbildare och nyhetsmedia. Och där finns också en livfull debatt kring dessa frågor.
Kunskapsluckorna och bristen på kritisk granskning blir allt allvarligare i takt med att EU:s maktanspråk över medlemsländerna växer. En majoritet av alla nya lagar i Sverige bereds och klubbas numera i Bryssel och Strasbourg - inte i Stockholm. I andra länder (kanske på grund av mindre nitiska lagstiftare) är EU-lagstiftningen ännu mer dominerande. I Tyskland rör det sig om omkring 84 procent. Siffror som fått den förre presidenten Roman Herzog att fråga sig om landet fortfarande kan räknas som en demokratisk republik.
Ja, så hur är det? Är Sverige fortfarande en demokratisk representativ monarki? Den frågan tjänar gott som utgångspunkt för debatten.