Arbetsgruppen alliansen saknar
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Prioriteringen är tydlig. Och kanske rätt tänkt. Men det finns ändå anledning att påminna om att valet 2006 även vanns av andra orsaker än frågan om utanförskap och ekonomisk-politisk kompetens.
Inför 2006 var stämningarna i Sverige annorlunda än i dag. Socialdemokraterna hade regerat i över ett decennium, och detta hade satt sina spår i det offentliga medvetandet. Som alla rörelser som suttit vid makten för länge hade socialdemokratin börjat urarta moraliskt. Utnämningsmakten missbrukades öppet; de högre statliga tjänsterna användes som Göran Perssons personliga förläningssystem. Systematiken i detta var så ogenerad att till och med flera intellektuella vänsterprofiler fick svårt att stödja tanken på regeringens fortsatta maktinnehav.
Till detta kom inte bara ett antal korruptionsskandaler med höga socialdemokratiska partifunktionärer alltid mangrant närvarande utan även ett utbrett offentligt missbruk av det fria ordet. Statliga verk och myndigheter hade i en allt större utsträckning börjat bedriva opinionsbildning för av regeringen sanktionerade uppfattningar. Den politiska makten stärkte på det sättet sitt grepp över dagordningen och tankeklimatet på ett uppenbart stötande sätt.
Mot detta for den borgerliga alliansen fram som en frisk fläkt och förebådelse om något bättre, för att inte till och med säga anständigt. Löftet om en reformerad utnämningspolitik tjänade som symbol för detta. Frågan är om inte denna dimension av de politiska motsättningarna var mer betydelsefull för valutgången än vad många strateger håller för givet.
Men hur har alliansen vårdat detta politiska kapital? Med varierande framgång, får nog sägas. Av den nya utnämningspolitiken blev förvisso grundprinciper, men också skiftande ansatser och ojanden över vilka problem som fanns. Om myndigheternas opinionsbildning förklarade en för ändamålet tillsatt utredning att det inte fanns så förskräckligt mycket att göra åt saken.
Det duger inte. Alliansen måste förhålla sig till politikens moraliska kraftfält om den skall ha någon chans i valet, och då handlar det om just detta. Om hederlighet i offentligheten; om ett återupprättande av ett öppet, korruptionsfritt Sverige med världens mest välfungerande statsväsende. Som i sin tur reflekterar de värden som bär upp ett hederlighetens samhälle.
Alliansen behöver en arbetsgrupp till. En som tar ett sammanhållet grepp om den moraliska kampen inför 2010.