De senaste veckorna har det varit en hel del svarta rubriker om neddragningar på den gotländska arbetsmarknaden.
Fortsatta uppsägningar vid Hassela och Gotlands Högskola, förra veckan uppsägningar och oro vid två av våra andra flaggskepp, Payex och Svenska Spel. Tyvärr går det inte att tänka bort oron för ytterligare neddragningar.
Gotland har för få arbetsgivare som vill anställa och vi har arbetssökande som saknar de kvalifikationer som arbetsgivarna ställer på de som behöver anställas. Därför blir ropen på en offensiv närings-och arbetsmarknadspolitik samt vuxenutbildning allt högre.
Tillfälliga korttidsarbeten
Statsminister Fredrik Reinfeldt tycker att näringslivet representerar ett "särintresse". Strategin från näringsminister Annie Lööf (jodå, regeringen har faktiskt en näringsminister, hon är centerpartist och heter Annie Lööf) har hittills varit lägre löner för ungdomar och sänkt restaurangmoms.
Ett ljus i mörkret var den häromdagen publicerade artikeln på DN-debatt med Anders Borg i spetsen, om att tillfälligt kunna införa "korttidsarbeten" i Sverige.
Blir förslaget verklighet innebär det att vid ekonomiska kriser (som under 2008) ska företagen kunna behålla sina anställda i stället för att säga upp dem. De anställda och facken får acceptera kortare arbetstid och lägre lön under en begränsad tid. Staten går in med ett ekonomsikt stöd och undviker att de anställda blir arbetslösa och utgifter för a-kassan.
Förslaget kommer ursprungligen från företagen och fackföreningarna. Nu ska man utreda hur ett mer varaktigt system kan utformas. Det behövs inte någon större fantasi för att spåra idén till IF Metalls tidigare förbundsordförande, Stefan Löfven.
Utbildning av anställda
Inget är nytt under solen. Redan i slutet av 1970-talet tillkom ett statligt stöd till utbildning av anställda. Stödet var en viktig del i strategin att första försvarslinjen mot arbetslöshet går inne på företaget.
Olika studier visade att generellt satsade företagen sina utbildningsinsatser på grupper som redan hade en stark ställning på arbetsmarknaden och kortutbildade blev oftast utan, då fanns det plötsligt inga pengar.
Andra studier visade att många gånger var orsakerna till en dålig arbetsmiljö att både arbetsorganisationen och produktionen var omodern.
Stödet innebar att vid risk för uppsägningar, vid införandet av ny teknik och för att utveckla arbetsorganisationen kunde företaget få pengar för sin kompetensutveckling av arbetsförmedlingen.
En ordentlig och uppföljningsbar utbildningsplan skulle utarbetas, omfattande maximalt upp till 920 timmar per anställd. Beroende av kostnaderna för utbildningen kunde företaget erhålla ett bidrag, upp till 60 kronor per timme och anställd.
Vinn-vinn situation
Bidraget fick inte användas till de anställdas löner. Eventuellt varsel skulle återkallas. Den anställde behöll sin anställning och rustade både sig själv och sitt företag under konjunktursvackan. Tusentals gotlänningar och hundratals företag har under åren haft nytta av åtgärden "Utbildning i företag". Tala om en verklig vinn-vinn situation.
Till slut, en personlig bekännelse; som statsanställd under nästan 35 år var jag ansvarig för att på bästa sätt genomföra den arbetsmarknadspolitik sittande regering beslutade om.
Ett grundläggande och självklart förhållningssätt. Numera kan jag fritt ha och ge uttryck för min personliga uppfattning.
Den uppfattning jag däremot har behållit under alla år är att arbetsmarknadspolitiken är det viktigaste området i vårt lands sysselsättningspolitik, både på nationell- och individuell nivå och arbetsmarknadsutbildningen var länge själva kronjuvelen.