Anders Wejryd är ärkebiskop och därmed Svenska kyrkans högsta företrädare. Hans organisation har länge kämpat med sviktande medlemsantal och har nyligen kritiserats för att blanda sig i politiken. Vad tänker ärkebiskopen på inför Påsken 2012?
- Jag funderar mycket på alla människor som går och sliter hårt, men ändå inte får tillvaron att gå ihop. Och sedan grunnar jag på om hur jag ska förklara hur det stämmer ihop med påskens budskap.
Hur går det medlemsantalen i Svenska kyrkan? Borde inte tappet börja plana ut snart?
- Det har det nog gjort. Och ärligt talat är jag förvånad över att vi inte förlorat fler medlemmar. Vi ska ju komma ihåg att vi började på 100 procent. En gång i tiden var det tvång att vara med. Numer är Svenska kyrkan något man väljer. Jag är ödmjukt tacksam för att 70 procent av befolkningen fortfarande väljer att vara medlemmar.
Hur kommer det sig att ni fortfarande kan vara så täckande?
- Dels tror jag att kyrkan kanske betyder mer för många människor än vad vi själva har förstått. Dels jobbar Svenska kyrkan hårt på och spelar en viktig roll i vardagen för många.
Finns det några ljusglimtar som pekar på att ni kan växa i framtiden?
- Vi har aldrig haft så många inträden som nu. Det handlar framförallt om ungdomar som väljer att döpa och konfirmera sig under tonåren. Vi är nu igen uppe på 30 000 ungdomar som årligen konfirmerar sig. De är mer nöjda än tidigare och jag tror att vi kan säga att vi höjt kvaliteten på konfirmationsundervisningen. Det är mycket positivt inför framtiden.
Som ärkebiskop är Du högst upp i en kyrklig hierarki. Moderna statsvetare lyfter ibland fram kyrkans hierarkiska organisation som någonting positivt för fredlig utveckling i den kristna världen. Håller Du med om att det är bra med hierarkier?
- Jag skulle nog vilja säga att Svenska kyrkan är en light-version av hierarki. I grunden är det en demokratisk organisation. Men visst finns det en nedärvd biskopsroll som betonar ansvaret för att hålla ihop flocken och anknyta till samhället man lever i, och även betonar akademisk kunskap. Det har visat sig vara stabiliserande och av godo.
I Sverige har det förts en debatt om fattigdom och hur det ska mätas. Svenska kyrkan har varit engagerad. Ska ni verkligen blanda er i det politiska samtalet?
- I ett demokratiskt samhälle är det självklart de demokratiskt valda beslutsfattarna som har ansvaret. Men kyrkan har en lång tradition av att vara nära fattigdom. Därför har vi en skyldighet att berätta om den vad vi ser, och lyfta in våra synpunkter. Det gjorde vi i frågan om sjukförsäkringar och i frågan om barnfattigdom.
Finns det inte en risk att ni stöter bort medlemmar när ni blandar er i partipolitiska frågor.
- Vi är noga med att vi inte stödjer det ena eller det andra partiet. Kyrkan har en helt annan tidshorisont än politiken. Vi har arbetat nära fattiga och haft den närheten i hundratals år. Men självklart har vi också ett ansvar för att alla som tror ska kunna känna sig hemma i kyrkan. Dock tycker inte jag att kyrkan ska vara något bara för själen. Vi måste våga blanda oss i hur människor lever och är mot varandra.